Pressad glesbygd samlas till sitt eget Almedalen
Avfolkning, nedlagda butiker och försämrad service. Så ser verkligheten ut för många av landets glesbygdskommuner. Men just nu är Landsbygdsriksdagen samlad i Ronneby i Blekinge för att försöka hitta lösningar på problemen. Det är ett sorts Almedalen för landsbygden - och ett arrangemang som snart kan flytta ut på europeisk nivå.
– Många gör det här i sina egna länder bäst de kan, men fortfarande är det vi som har den bästa "recorden" när det gäller att göra landsbygdsriksdagar. Så att flera av de här internationella nätverken har nu ställt frågan till oss i Sverige om vi vill göra den första europeiska landsbygdsriksdagen. Och det har vi förstås sagt ja till, säger Inez Abrahamsson som är ordförande för "Hela Sverige ska leva" som anordnar Landsbygdsriksdagen.
Bland de knappt 800 delegaterna från hela landet, och hundratals volontärerna, finns också ett 70-tal utländska gäster på plats på Landsbygdsriksdagen, som är samlad i Ronneby fram till och med söndag. Landsbygdsriksdagen hålls vartannat år, det här är det tolfte mötet i ordningen.
Här minglar och diskuterar politiker och tjänstemän - fyra ministrar kommer på besök i år - med entreprenörer och eldsjälar, berättar Inez Abrahamsson.
– Det som är det unika med vår landsbygdsriksdag i alla fall internationellt sett, det är att gräsrötter och beslutsfattare möts för samtal, där inte beslutsfattarna har tolkningsföreträde. Det är det också som gör det så trevligt att vara på en Landsbygdsriksdag, säger hon.
Men det är ett gemyt mot ett dyster bakgrund. Rapporterna om butiksdöden i glesbygden, om nedlagda bensinmackar, försämrad service och hotade byskolor duggar fortfarande tätt.
– Det är riktigt, riktigt allvarligt, när till och med akutvårdsplatser försvinner i Dorotea (i Västerbotten), då är vi illa ute. Det är det ena, det är verkligen på allvar som man måste diskutera landsbygds- och glesbygdsfrågor. Det andra som ändå är positivt, det är att för första gången - och jag har varit aktiv byautvecklare sedan jag var 20 år - så börjar faktiskt partierna att prata om det, om de uppenbara orättvisorna, och även på europeisk nivå. Så kanske blir det så att man inte bara ska prata om stadssamhällena och hur man utvecklar i centrum, utan utveckling är ju lokal. Den handlar om att folk gör någonting där de går och står, säger Inez Abrahamsson.
Landsbygdsriksdagens främsta mål är också att påverka politiken, säger Inez Abrahamsson, som är en av två ordföranden för organisationen ”Hela Sverige ska leva”. Den i sin tur består av ungefär 4.700 lokala utvecklingsgrupper, eller byalag, från söder till norr. Det finns till och med en avdelning i Stockholm.
Under årets Landsbygdsriksdag kommer det bland annat att handla om rural urbanism - blomstrande småstäder och byar som blivit en internationell trend - om kooperationens möjligheter och om lokala företagarnätverk. Även om det finns många problem och mycket att protestera mot, så är det inte det som präglar de här sammankomsterna, säger Inez Abrahamsson.
– Landsbygdsriksdagar har aldrig varit ett gnällforum, det har alltid varit sådana som vill något, det är alltid en skock entreprenörer, en skock vildar, och jag vet att en enda person kan göra skillnad, det kunde Nelson Mandela och många andra. Så det handlar om att mobilisera och vara konstruktiv. Men det handlar också om att tala klarspråk, och det gör vi på landsbygdsriksdagen, säger Inez Abrahamsson, en av två ordföranden för organisationen Hela Sverige ska leva.
