Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Hundratals skolor i brand varje år

Publicerat onsdag 12 september 2012 kl 10.00
"Det var ungdomar, elever på skolan"
(5:28 min)
Foto: Jessica Gow/Scanpix.

Hundratals anlagda skolbränder sker varje år i Sverige och placerar landet som ett av de värst drabbade i hela världen. En av dessa olycksdrabbade skolor är Rågsvedskolan i Stockholm, som en grupp ungdomar satte eld på en kväll i november förra året.

– Det var en fredagskväll. Klockan var strax före tio på kvällen. Så ringde räddningstjänsten till mig och sa att det var en brand på skolan. Det var ungdomar, elever på skolan. Och efter en vecka kom de och berättade vad det var som hade hänt och sin inblandning i det här, berättar rektorn Ingalill Hägglund.

Uma, som spelar boll med andra elever på skolgården var en av de elever som dagen efter branden kunde se förstörelsen som branden orsakade.

– Alltså, jag blev chockad för jag trodde att hela skolan blev det. Fast egentligen var det bara två klassrum, säger han. Förutom dessa två brända klassrum blev fritidshemmet och slöjden allvarligt rökskadade.

På sätt och vis hade man tur att branden upptäcktes relativt snabbt och brandkåren kunde stoppa det.

Siffran på antalet skolbränder de senaste åren är hög med internationella mått mätt. Under 2008 registrerades det högsta antalet räddningsinsatser till bränder i skolor, totalt 787. I fjol var det 530. Hälften av dem var anlagda, enligt statistiken från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Men man befarar att det handlar om ännu fler, som skolan själv släcker och som aldrig rapporteras. England har samma antal skolbränder som Sverige. Men i Grekland brann bara fem skolor under 2011, enligt tidskriften Forskning & Framsteg. Och bränderna kostar samhället pengar. Mellan 300 och 500 miljoner kronor varje år, enligt tidskriften.

Omkring fem procent av landets elever startar skolbränder och Sven Åke Lindgren, professor i sociologi vid Göteborgs Universitet, har tillsammans med en forskargrupp försökt kartlägga motivet till varför.

– För det första kan vi säga att det handlar mer om skadegörelse eller vandalisering. Sen finns det hämnd eller någonting som gör att man känner sig utsatt eller man trivs inte i skolan. Man vill förhindra skolverksamhet. Den tredje kategorin då vill man använda brand för att dölja någonting annat. Det fjärde grupp utmärkes av att det finns en psykisk problematik, de är lite äldre och agerar ensamma. Den sista som jag ska nämna handlar om man gör någonting annat och då blir en skolbrand oavsiktligt som en bieffekt, säger Sven Åke Lindgren.

Ett mönster som går att se vid anlagda skolbränder är att de ofta inträffar på skolor som tidigare haft andra problem. Den sociala miljön, utanförskap och marginalisering, ökar frustration och aggressiva beteende, säger professor Lindgren.

Men vad kan man göra för att stoppa bränderna? Hur jobbar myndigheterna för att undvika att miljoner kronor går upp i rök? Genom olika projekt på riksnivå har en rad organisationer och myndigheter börjat samarbeta sedan några år tillbaka för att hitta brändernas orsaker och det sociala sammanhanget. Möjligtvis är detta en del av förklaringen till varför antalet bränder har minskat de senaste åren.

I Stockholms län har Storstockholms brandförsvar engagerat sig i kampanjen och besöker skolorna för att informera och utbilda eleverna om hur man skyddar sig om det brinner i skolan, vad det innebär att anlägga bränder och vad konsekvenserna blir.

Praktiska råd till ledningen om till exemepl förbättrad belysning på skolgårdar, säkerhet vid ombyggnationer och kameraövervakning kan göra skillnad. Men vi lägger tyngdpunkten på eleverna, säger Kristian Hansson, chef för Samhällsskyddsenheten vid Stockholm Brandförsvar.

– I stora delar av länet så utbildar vi sexåringar och högstadieelever. Vi informera ju mycket om hur bränder i skolmiljö är och bland annat vilka straff man får för detta och att det är något som följer med en i vuxenlivet. Och i synnerhet är det så att skolan vill vi alla i samhället ska uppfattas som en trygg plats. En skola där det brinner eller som brinner ner som får mycket larm under skoltid uppfattas inte lika mycket som en trygg plats, säger Kristian Hansson, chef för Samhällsskyddsenheten vid Stockholm Brandförsvar.

Det finns röster som kräver hårdare straff för de ungdomar som anlägger brand i skolorna. Men rektorn Ingalill Hägglund på Rågsvedskolan tror mest på samtal och bemöta dessa elever på ett konstruktivt sätt, stötta dem och hjälpa dem att gå vidare, säger hon.

– Jag skulle vilja säga vad har de här ungdomarna lärt av det här händelsen. Jag vet att de här ungdomarna kommer att gå vidare i livet. Jag vet också att de vill göra rätt för sig efter den här händelsen. Och det har fått dem att tänka om att gå en annan väg. Det räcker för mig, säger Ingalill Hägglund, rektorn på Rågsvedskolan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".