Försvaret vill locka fler med invandrarbakgrund
I november ska 500 arbetslösa ungdomar med utomeuropeisk bakgrund få prova på livet som soldat. Syftet är att försöka öka både mångfalden och den språkliga och kulturella kompetensen i försvaret. Just nu håller försvaret informationsträffar om det här runtom i Sverige, och Bo Eriksson, som projektsekreterare inom försvarsmakten, är imponerad över gensvaret.
– Ja, vi är jätteglada och framför allt har vi fått ett mycket bättre gensvar än vi någonsin kunde tro. Det som är avgörande är att vi går ut och säger att det du har, det behöver vi. Och det tror jag inte hatt de är vana att höra. Utan de har säkert väldigt många gånger fått ett "nej, tjänsten tillsatt av annan sökande, säger Bo Eriksson.
Det finns för få kvinnor och män med invandrarbakgrund i det svenska försvaret. Men när nu försvaret i samarbete med Arbetsfömedlingen riktar en rekryteringssatsning mot personer med en utomeuropeisk bakgrund, så marknadsförs den inte i första hand som ett integrationsprojekt. Här finns ett genuint behov av de språkliga och kulturella kunskaper som den målgruppen har, inte minst i utlandsuppdragen, säger Bo Eriksson.
Och för att fånga upp den här kompetensen startar i november en tio veckor lång utbildning på fyra orter i Sverige, där 500 arbetslösa ungdomar med utomeuropeisk bakgrund, ska prova på hur det är att vara soldat. I de fall som de inte har fullständiga betyg från gymnasiet - så ska de också kunna komplettera dem parallellt. Syftet är att de sedan ska kunna söka sig vidare till den tre månader långa grundläggande militärutbildningen, GMU, den som har ersatt värnplikten.
Men under informationsträffarna - som började i Halmstad i tisdags och som avslutas i Boden på torsdag - så är det också fler välutbildade personer som dykt upp än vad Bo Eriksson hade förväntat sig. Och för några av dem är vägen in till ett jobb i försvaret väldigt mycket kortare.
– De är bättre utbildade än vi hade förväntat oss. I första hand var målgruppen de som inte har färdiga gymnasiebetyg i ett antal ämnen för att gå vår grundläggande militära utbildning. Men det har också kommit personer som har färdiga gymnasiebetyg. Några har enstaka kurser på universitet och högskola, andra har färdiga yrkesutbildningar, men de får inte jobb. Och då är det jättekul att vi kan erbjuda dem ett arbete rätt snabbt, om de passar in i de krav som vi har, säger Bo Eriksson.
Samtidigt håller man nu på fyra svenska förband - i Boden, Skövde, Halmstad och Karlskrona - på och planerar för att ta emot de 500 ungdomarna i projektet som fått namnet "Öppen dörr". Det gäller att tänka lite annorlunda, säger Soledad Grafeuille, som är strateg på Arbetsförmedlingen och som just nu åker runt till de berörda förbanden för att hjälpa till och anpassa verksamheten där.
-- Det är att det ska finnas möjligheter för personer som inte äter fläskkött att det ska finnas en meny för dem. Det kan också innebära att man behöver ett andaktsrum som ska finnas på förbanden, det innebär också att killar och tjejer inte sover tillsammans och har gemensamma hygienutrymmen under de här tio veckorna. Så att man ska känna sig trygg också, säger Soledad Grafeuille.
Den här rekryteringssatsningen är, enligt henne, inte någon engångsföreteelse, utan starten på ett långsiktigt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försvarsmakten. Och att en stor arbetsgivare nu så tydligt går ut och säger att man behöver kompetens av det här slaget, är inte särskilt vanligt på arbetsmarknaden.
– Det här är ju ganska unikt att man uttalar så starkt ett behov och en vilja att anställa den här gruppen, säger Soledad Grafeuille, strateg på Arbetsförmedlingen.
