Falsk krisinformation ovanligt i sociala medier

Svenska myndigheter behöver inte oroa sig alltför mycket över risken att desionformation sprids i sociala medier under kriser, säger Anna Toss på MSB. Foto:Scanpix
Svenska myndigheter behöver inte oroa sig alltför mycket över risken att desinformation sprids i sociala medier under kriser, säger Anna Toss på MSB. Foto:Scanpix

Sociala medier blir en allt viktigare informationskälla för allt fler. Men hur stor är risken för att desinformation sprids via twitter eller facebook till exempel i samband med en kris? Ganska liten som det verkar, enligt Anna Toss som jobbar med krisinformation.se på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Publicerat fredag 16 november 2012 kl 17:00

– Vi väntar på forskning som inte är riktig klar ännu om desinformation om sociala medier, men vad vi ser hittills är att desinformation - i meningen planterad, falsk information, planterad för att skada - det förekommer typ inte alls, eller i mycket liten utsträckning, säger Anna Toss.

Om felaktiga uppgifter får spridning i sociala medier, så beror det oftast på missförstånd och att rykten förs vidare, säger Anna Toss. Och när det sker, brukar felaktigheterna rättas till ganska fort.

– För varje person som säger något tokigt, galet, medvetet ljug eller vad det än är på internet, så finns det tio personer som ser som sin huvuduppgift att rätta till det, säger hon.

Och slutsatsen är att de som ansvarar för krisberedskapen i Sverige inte behöver vara överdrivet rädda för att medveten desinformation sprids via de sociala medierna, säger Anna Toss.

– Källgranskning och källkritik är jätteviktigt. Men framför allt behöver inte myndigheterna vara så väldigt oroliga för det här med desinformation. För man ser hela tiden att när det gäller, när det verkligen är någonting, när det brinner till, så tar medborgarna sitt ansvar, i vanliga livet och i det digitala, säger Anna Toss på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Nyckelord

Inrikes

Dela