Främmande språk läggs ner på högskolarna

Publicerat söndag 25 november 2012 kl 05:57

Sverige kan hamna i underläge - politiskt, kulturellt, socialt och även ekonomiskt - på grund av allt sämre kunskaper i andra främmande språk än engelska. Den varningen kommer från professorn i moderna språk Camilla Bardel, som forskar i språkinlärning.

– Vi tror verkligen att Sverige är på väg in i en dålig utveckling  Vi har ju haft förhållandevis bra kunskaper i andra språk eftersom vi alltid har vetat att vi är ett litet land med få talare av svenska. Men i dag verkar som att man inte bryr sig riktigt om den problematiken för att man tror att engelska räcker, säger hon.

Tidigare har bland annat Svenskt Näringsliv, Lärarnas Riksförbund och Svenska Akademien höjt ett varnande finger för att språkutbildningarna i Sverige prioriteras ned. Sverige vill framstå som internationaliserat land, men samtidigt har svenska skolor börjat ge signaler att inlärningen av språken inte är så viktigt.

– Man kan i dag gå ut nian utan att ha betyg i ett annat språk än engelska och svenska, säger Camilla Bardel.

Hon undervisar på Stockholm Universitet, där institutionen för moderna språk inte drabbats av några nedskärningar den senaste tiden. Men i till exempel Göteborg och på Mälardalens högskola är det annorlunda. Även vid universiteten i Örebro och Karlstad och vid högskolorna i Södertörn och Gävle har man sett en liknande utveckling. I Göteborg har man lagt ner tjeckiska, bulgariska, nederländska, polska och hebreiska. Snart försvinner också italienska. Framtiden för flera andra språk är osäker.

– Självklart kan det vara så att en högskola har dålig ekonomi och måste lägga ner vissa ämnen. Men just nu verkar det som att det finns en tendens att anse att just språk är det oviktiga, och inte andra ämnen, säger Camilla Bardel från Stockholm universitet.

Helena Lindholm Schulz, prorektor på Göteborgs Universitet, säger att besluten om nedläggningarna togs av ledningen på humanistiska fakulteten och inte av universitetets ledning. När det gällde nedläggningen av italienska till exempel, kan man nämna flera orsaker som ledde fram till beslutet.

– Det handlar om att det finns ett väldigt litet antal studenter som efterfrågar studier i italienska,  och det handlar om den kvalitetsanalys som har gjorts av humanistiska fakulteten, säger hon.

Beslutet ledde till en reaktion från Svenska Akademien. Utbildning i italienska och flera andra nedläggningshotade språk borde vara en självklarhet på alla de största universiteten i landet, hävdade Svenska Akademien. Göteborgs universitet däremot vill gärna föra en diskussion på nationell nivå om hur universiteten skulle kunna samordna och kanske koncentrera utbildningen i vissa språk till vissa lärosäten.

– Istället för att alla lärosäten har små utbildningar som inte förmår att förse utbildningen med kraftfull forskningsanknytning till exempel, bör vi istället samordna och koncentera resurser till vissa lärosäten. För att säkerställa att det alltid finns möjligheter att det till exempel går att studera italienska i Sverige, men då kanske inte vid alla universitet, säger Helena Lindholm Schulz som är prorektor på Göteborgs Universitet.

Men Camilla Bardel är rädd att Sverige har hamnat i en ond cirkel när det gäller undervisningen i andra språk. Ger man signaler att något inte är viktigt, är det klart att unga människor inte söker sig till ämnet. Och gör de inte det så lägger man ner språk efter språk.

– Att högskolor lägger ner språk sänder också ut signaler att språken inte är så viktiga, vilket antagligen når ut till ungdomar. Och i skolan är det inte frågan om besparingar när man ser att elever hoppar av - utan det är attityder det är frågan om, och då är det frågan också vad de där attityderna kommer ifrån och hur man eventuellt kan påverka dem till en positivt synsätt på språk, säger Camilla Bardel. 

I en värld där allt fler personer är två- eller flerspråkiga går svenska ungdomar miste om ett kulturell kapital, menar hon. Det handlar om allmänbildning och de nya kunskaper som språken ger grund till.

Dessutom går svenska företag miste om lönsamma kontrakt på grund av språkbarriärer. Enligt forskning som beteendevetaren Ingela Bel Habib har gjort missar var femte litet och medelstort företag kontrakt av det skälet. Motsvarande siffra för Danmark är en av 25. Forskarna kallar det den svenska paradoxen, det vill säga att företag från ett land där det lär finnas mellan 150 och 200 modersmål representerade uteslutande använder engelska vid förhandlingarna. Man visar, med andra ord, att man inte värderar språkkunskaper även när det är klart att man skulle kunna ha nytta av dem.

Vi glömmer att vi lever i en föränderlig värld där vi inte alltid kan förlita oss på att den andre är kunnig i engelska, säger Camilla Bardel professor i moderna språk vid Stockholm universitet.

– Det händer ju så mycket globalt nu. Just nu är det Kina som är på väg framåt och det är viktigt med kunskap i kinesiska och det därför att man klarar sig inte med engelska i de kontakterna. Och även om man tittar på Brasilien, som är ett land som är på ett starkt framfart, så är det väldigt viktigt att kunna portugisiska. Om man ska kunna få ut samarbeten, samverkan, förståelse för personer från den delen av världen, säger Camilla Bardel.

Tillsammans med sin kollega Bengt Novén efterlyser hon nu en handlingsplan från utbildningsdepartementet. Innan det är för sent, säger hon. För det finns risk att man skrotar någonting som det tar väldigt lång tid att bygga upp igen.

– Vi har varit ganska föredömliga i Sverige när det gäller att lära oss främmande språk för att vi vet att det inte räcker med svenska. Om man nu bara helt plötsligt  utsätter en hel generation för det här att inte ha de här fina möjligheterna längre, då kommer det att ta lång tid att bygga upp detta igen, med en relativ hög kompetens i flera språk, säger Camilla Bardel professor i moderna språk vid Stockholm universitet.

Skriv ut

Dela