Var sjätte skola har bytt jultraditioner efter ny lag

Om skolan har en samling i kyrkan får prästen inte framföra religiösa budskap, enligt Skolverket. Foto: Elin Häggberg / Sveriges Radio
1 av 2
Om skolan har en samling i kyrkan får prästen inte framföra religiösa budskap, enligt Skolverket. Foto: Elin Häggberg / Sveriges Radio
Klicka för grafiik: skolors julavslutningar
2 av 2
Klicka för grafiik: skolors julavslutningar

Många skolor har förändrat hur de firar julavslutning, lucia eller advent efter att kravet på en icke-religiös utbildning blev lag förra året. En sjättedel av de skolor som svarat på en enkät som SR International och P1-programmet Människor och tro gjort har ändrat traditionerna på grund av den nya lagen, och nu vill utbildningsminister Jan Björklund ändra lagen igen.

Publicerat fredag 7 december 2012 kl 11:06

En av de skolor som fortsätter fira advent i kyrkan är Enskedefältets skola i södra Stockholm.

– Vi går till kyrkan, vi sjunger sånger. Det är en präst där som berättar litegrann om kyrkan, men som inte berättar någonting om själva traditionen på det sättet. Sedan sjungs det några adventssånger, med icke speciellt tydlig religiös inriktning. Det är ingen predikan eller något sådant. Och sen talar vi också om för alla föräldrar att vi går till kyrkan, och är det då någon som har något emot det så får det barnet vara hemma. Men det var ingen som var hemma nu senast, säger Svante Lööf, rektor på Enskedefältets skola.

Av de över 600 skolor som svarat på vår enkät är det en knapp fjärdedel, 22 procent, som säger att de fortfarande firar julavslutning i kyrkan, och räknar man också in de som firar advent och Lucia i kyrkan blir siffran högre.

Det var den 1 juli förra året som den nya skollagen trädde i kraft, där det slås fast att utbildningen i skolan och förskolan ska vara icke-konfessionell, det vill säga att det inte får förekomma religiösa inslag. Detta har tidigare funnits med i läroplanen, men blev nu alltså lag. För några veckor sedan gick Skolverket ut med riktlinjer om hur man ska tolka lagen i samband med skolors julfirande, och de menade då att det finns möjlighet för skolor att vara i kyrkan, och att en präst kan delta - men det får inte förekomma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse eller predikan. Med andra ord - det är inte tillåtet att ha till exempel en adventssamling i kyrkan om prästen förmedlar religiösa budskap.

Många skolor skriver också i enkäten att de inför samlingarna i kyrkan för en dialog med prästen för att det inte ska bli en religiös högtid. Men det finns präster som reagerar på de här kraven. Maria Margareta Tranabacken som är präst i Alla Helgons Kyrka i Södertälje tycker inte att rektorn, eller Skolverket, ska kunna kräva vad kyrkan ska göra. I år anpassade hon sig efter rektorn på skolan och tog bort välsignelse och bön från adventssamlingen, men det är bara ett försök i år säger hon till Människor och tro i P1.

– Jag ser ingen poäng i att kyrkan ska göra det som görs överallt annars i samhället, att det ska vara "Hej tomtegubbar" i kyrkan också, när det finns i alla affärer. Man har stora möjligheter att lyssna på det där. Här ska det vara ett utrymme, inom ramar som känns lite trygga, till fördjupning. Att upptäcka lite mer av vad livet kan handla om, och i relation med gud, som jag ser det, säger prästen Maria Margareta Tranbacken. 

Bara några få av de skolor som ändrat traditionerna säger att det skett efter önskemål av föräldrar med annan tro. Av de 114 skolor som säger att de ändrat sina traditioner vid just julavslutningarna de senaste fem åren, är det bara fyra som hänvisar till sådana önskemål. Det är i stället skollagens skrivning om en icke-konfessionell utbildning som påverkat i första hand.

På Enskedefältets skolas julavslutning är det inga religiösa inslag, utan då har varje klass en egen samling, men Lucia och advent firas varje år, berättar rektor Svante Lööf. Och bara vid ett enda tillfälle har det kommit synpunkter från föräldrar om religiösa inslag vid jultraditioner.

– Någon gång har det varit en förälder som har ansett att deras barn inte ska gå med i Lucia-tåget, för att det inte tillhör deras religion. Det har hänt vid ett tillfälle tror jag, och då har vi sagt att det ingår i kursplanen, och det är ingen religiös inriktning på det här, vi ser det inte på det här sättet. Och då har det löst sig, det har inte varit mer diskussion runt det.

Utbildningsminister Jan Björklund tycker nu att det har blivit för mycket diskussion om vad som är tillåtet och inte i skolorna. Till Ekot säger han att det är viktigt att tillåta religiösa inslag, men också att skolorna ska ha möjlighet att välja bort dem. Nu vill regeringen därför förtydliga skollagen.

Men Svante Lööf, rektor på Enskedefältets skola, tycker inte att den nya skollagen och rekommendationerna från Skolverket egentligen har förändrat så mycket. Han menar att det viktiga är att respektera varandra, och han tycker egentligen inte att det här är en så stor fråga.

– Man ska se till att man respekterar varandra, så är det absolut. Men för mig är inte det här så stort, och jag tror inte det är så stort för speciellt många. Det känns inte som att vi är speciellt religiöst inriktade, det kanske sårar någon när jag säger det, men vi är rätt ljumma i tron överlag tror jag. Och sen har man vissa traditioner som hänger med, men jag kan inte se värdet med det här riktigt, att man ska lägga så stor vikt vid det här.

Research: Jenny Inal & Victoria Gaunitz

Skriv ut

Dela