Forskningsklimatet ger många Nobelpris till USA

Kambiz Fathai
1 av 2
Kambiz Fathai
Många av Nobelpristagarna brukar komma från USA. Foto: Claudio Bresciani/Scanpix.
2 av 2
Många av Nobelpristagarna brukar komma från USA. Foto: Claudio Bresciani/Scanpix.

På Nobeldagen riktas världens blickar mot Stockholm och Nobelfesten. Genom åren har hälften av nobelpristagarna varit från USA och i år kommer fem av dem därifrån. SR International har granskat valet av pristagare och kommit fram till att det inte är någon slump att så många är amerikaner och att det är ovanligt med svenska pristagare.

Publicerat fredag 7 december 2012 kl 15:00

– USA har sedan många år tillbaka haft en extremt omfattande forskning inom ett stort antal olika områden, så det är inte särskilt märkligt att de har fått fler nobelpriser än något annat land, säger Staffan Normark, ständig sekreterare på Vetenskapsakademin.

Inte så sällan hörs detta i etern: att Nobelpriset tilldelas forskare, författare eller politiker i USA. För att vara exakt har 310 av totalt 671 nobelpriser gått till forskare vid amerikanska universitet - alltså nära hälften - eller 46,2 procent av alla priser. Då är inte litteratur- och fredspristagare inräknade.

SR Internationals granskning visar att USA:s dominans är ännu större när det gäller Nobelpriset i Ekonomi, eller Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne som det egentligen heter. Sedan 1969 då priset instiftades har 49 forskare vid amerikanska universitet fått priset. Det betyder att USA har lagt beslag på hela 70 procent av de priserna.

Staffan Normark, Kungliga Vetenskapsakademins ständige sekreterare, hur väljer ni en pristagare?

– Ett stort antal nomineringar kommer in varje år, och genom att Nobelpriset blir känt över hela världen kommer också de här nomineringarna från i princip hela världen.

Men har ni blicken mer mot USA och deras forskning eller ser ni hela världens?

– Det är hela världen som genomsöks men det här är en situation som vi har idag, USA:s satsning på framförallt grundforskningen har varit massiv och omfattande och det ger sitt resultat när det gäller just Nobelpriset.

När SR International går igenom alla pristagare från universitet i USA genom åren stöter vi ofta på namn som inte låter amerikanska. Var tredje, eller 110 av de 310, amerikanska pristagarna är födda i ett annat land än just USA. Universitet och institutioner där har kunnat locka till sig de bästa hjärnorna från hela världen - Ryssar, kineser, européer och afrikanska forskare jobbar i USA. Samtidigt förlorar Sverige toppforskare just till USA.

Kambiz Fathi har studerat astronomi vid Uppsala universitet och jobbat för NASA i fyra år. Nu befinner han sig i Chile på uppdrag av Stockholms Universitet.

– Jag är här på ett forskningssamarbete, Sverige är ett av de europeiska länder som samarbetar om att bygga stora astronomiska observatorier i Chile.

Kambiz Fathi ser en tydlig skillnad mellan Sverige och Europa och USA när det gäller forskningsklimatet.

– Skillnader kan förstås vara kulturella, men framförallt är det en stor skillnad i sättet som forskningsinstituten i Europa och Sverige finansierar sig jämfört med amerikanska forskningsinstitutioner. Till exempel i USA är det väldigt vanligt att en multimiljardär som intresserar sig för vetenskap bestämmer sig för att spendera mycket pengar på en forskningsinstitution och förser det med framför allt finansiella resurser. Och det gör forskningsinstitutionerna till en viss grad mer självständiga, så att de kan göra det de vill mycket snabbare än Europa. I Europa måste man gå igenom en viss byråkrati, man måste gå genom forskningsråden och man måste gå genom regeringen på ett helt annat sätt, vilket gör att det till viss del tar energi från forskare och forskningsgrupperna.

Men är det bara pengar det handlar om eller finns det kulturella skillnader mellan Europa och USA?

– Det är en blandning. Det finansiella är förstås väldigt viktigt, men USA är ju ett relativt nytt land som är byggt på invandrares sätt att driva landet och det gör det hela lite mer homogent på något sätt. Alltså homogent med tanke på att de är lite vänligare för att ta emot de som kommer med nya banbrytande idéer och vill föra samhället framåt, säger Kambiz Fathai, astronom och forskare på Stockholms Universitet.

Nyckelord

Inrikes Utrikes

Dela