Sämre kunskaper i svenska skolan

Elever studerar
Foto: Scanpix

En mörk bild med ljusglimtar, så sammanfattar Skolverket de två internationella undersökningarna om de svenska skoleleverna kunskaper i läsning, matte och naturvetenskap, som släpptes idag. Sverige är ett av få länder som försämrar sina resultat.

Publicerat tisdag 11 december 2012 kl 13:50

– Det är en fortsatt bekymmersam utveckling. Både när det gäller läsning och matematik i årskurs fyra fortsätter resultaten att sjunka. Men vi ser också för första gången tecken på att den negativa resultatutvecklingen går åt rätt håll i naturvetenskap i årskurs fyra där vi ser en resultatförbättring, men också i naturvetenskap i årskurs åtta där vi ser att den negativa resultatutvecklingen stannat av, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket.

De två internationella undersökningarna mäter kunskaperna hos elever i årskurs fyra och årskurs åtta, och det är en dyster bild som målas upp av den svenska skolan.

Fjärdeklassarnas läsförmåga har försämrats, men deras kunskaper i naturvetenskap har förbättrats. 2001 när Sverige var med i undersökningen om läsförmågan hos elever i årskurs fyra så var Sverige ett av toppländerna, men i mätningarna som följt 2006 och nu 2011 så har läsförmågan blivit allt sämre.  Sverige är ett av få länder som försämrar sina resultat när det gäller läsförmåga. Detta gäller både flickor och pojkar, flickorna har försämrats mer, men är fortfarande bättre än pojkarna. Fyrornas mattekunskaper är på ungefär samma nivå som 2007.

Däremot visar åttondeklassarna sämre resultat i matte, men också i naturvetenskap. Sverige är under genomsnittet för EU/OECD-länderna och det land som försämrats mest när det gäller åttondeklassarna.

För första gången har man kunnat mäta samma årskull över tid. De elever som gick i fyran 2007, går nu 2011 i åttan. Och där visar mätningen att den svenska kunskapsutvecklingen mellan 4:an och 8:an är svagare än i andra länder.

Att svenska eleverna lär sig mindre än elever i andra länder kan enligt Skolverket bero på att den svenska skolan använder sig av modeller som Skolverket inte rekommenderar. Till exempel att de svenska eleverna arbetar mycket individuellt.

– En mörk bild med ljusglimtar blir det sammanfattande intrycket. Och väldigt intressant information till det svenska skolsystemet om att det går att undervisa barn och elever bättre mellan fyran och åttan och lära dem mer än vad vi lyckas med i Sverige, sammanfattar Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Undersökningen visar även att socioekonomisk bakgrund är en viktig faktor, då elever med välutbildade föräldrar presterar bättre än elever som har föräldrar med lägre utbildning. De tycker även bättre om att läsa och räkna. Skillnaderna gäller läsning såväl som matematik och naturvetenskap.

Även Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén tycker att resultaten från undersökningarna visar på en stor ojämlikhet i den svenska skolan. Något som hon menar kan brytas genom att styra om resurser.

– Det är en trend som måste brytas. Och en medveten resursstyrning är helt avgörande för att kunna ge en elev rätt stöd och kunna göra det tidigt, säger hon.

Vad säger det här om den svenska skolan?

– Det visar att den svenska skolan har en likvärdighet som brister, förutom bättre resursstyrning, är att lärares och skolledares bedömningar, alltså en sorts ordinationsrätt, är oerhört viktiga. Lärare vet var behoven finns men möts alltför ofta av att det inte finns några pengar.

I alla mätningarna ligger Finland bland toppländerna. Norge är sämre än Sverige, men de eleverna är ett år yngre än de svenska, samt att över tid har Norges resultat förbättrats.

Toppar de flesta mätningarna gör till exempel Singapore, Sydkorea, Hongkong och Finland.

Homar Qeredaghi är tidigare utbildningschef i Täby kommun, och han tycker inte att man ska lyssna för mycket om undersökningar som de som kom idag. Han menar att det inte är säkert att de säger så mycket om den verkliga kunskapsnivån. Enligt honom så mäter ofta sådana här undersökningar teoretisk utantillkunskap, och det kanske de svenska eleverna inte är så bra på. Men det handlar istället om hur kunskapen förvaltas i praktiken, och det är Sverige bra på, anser han, och pekar på Svenska framgångar som till exempel Spotify.

– I Sverige, när det gäller matematik, så inriktar man sig på att eleverna ska lära sig lösa problem med den teorikunskap som man har. I vissa länder, som länder i mellanöstern eller Sydkorea till exempel, lär man sig matematik som utantillkunskap, det gör att man glömmer saker man läst, eller att man inte kan praktisera det. Men svenska elever har kanske sämre kunskap i teori när det gäller matematik, men bättre kunskaper i att lösa problem, i att samverka och högre social kompetens, säger Homar Qeredaghi.

Skriv ut

Dela