Nya insatser planeras för svenska utlandsstyrkan

Foto: Försvarsmakten
Svensk soldat patrullerar i staden Buchanan under den svenska Liberia-insatsen 2004-2006. Foto: Försvarsmakten

När Sverige nu drar sig ur Afghanistan militärt, öppnar det för andra internationella uppdrag, som ett fördjupat samarbete med Nato. Regeringen överväger att söka medlemskap i Natos snabbinsatsstyrka NRF. Men försvarsminister Karin Enström vill också se ett ökat svenskt deltagande i FN-operationer.

Publicerat onsdag 23 januari 2013 kl 13:29

– Vi kommer att ha ett utrymme, och jag tror också att det vore bra att kunna delta i fler FN-ledda insatser. Vi har bett Försvarsmakten att titta på vad man har för möjligheter. Vi har också kommit överens i den nordiska kretsen att titta på om man skulle kunna göra ett gemensamt bidrag till en FN-ledd insats, säger Karin Enström.

Ända sedan mitten av 00-talet har de svenska utlandsstyrkorna varit hårt knutna till den omfattande, och kostsamma, Natoledda insatsen i Afghanistan. Nu minskar Sverige sitt engagemang där, för att sommaren 2014 helt avsluta den nuvarande insatsen. Och även om svensk militär blir kvar även efter det, för att hjälpa till att utbilda afghanska styrkor, så blir den en mycket mindre insats. Och det öppnar för andra engagemang.

Den senaste svenska truppinsatsen under FN-flagg ägde rum i Liberia mellan åren 2004 och 2006, men sedan dess har det bara handlat om enstaka observatörer i olika FN-operationer. I december förra året handlade det om 26 militärer sammanlagt. Och det är en alldeles för låg ambition, tycker Aleksander Gabelic från Svenska-FN-förbundet.

– Trenden är väldigt dyster, och även märklig utifrån Sverige historiska traditon att bistå FN också med soldater. Blå baskrar, talade vi om då, säger han.

Sverige är en stor bidragsgivare till FN, och är aktiv på andra sätt i FN, men vi skulle också kunna bidra till säkerheten, tycker Aleksander Gabelic. På tio år har antalet militärer i FN:s fredsinsatser ökat från 40 000 till 100 000, men det är långtifrån alltid som de bästa soldaterna skickas på FN-uppdrag. Och i flera av operationerna i till exempel Afrika skulle Sverige kunna göra mycket nytta med ganska få soldater, säger Aleksander Gabelic.

– Ett svenskt bidrag, men också ett bidrag från andra europeiska länder, där man har en annan standard och nivå på soldaterna, är väldigt viktigt för att höja standarden på FN:s totala insatser. Och där har Sverige också en positiv roll med sin värdegrund och att vi har både män och kvinnor som deltar i den här typen av operationer, som jag tror är väldigt välkommet bland lokalbefolkningen som berörs direkt av en sådan insats.

Men det är inte bara det svenska engagemanget i FN-operationer som minskat. I december förra året fanns det bara 636 personer totalt i utlandsstyrkan, och det är den lägsta siffran sedan 1998, enligt FN-förbundet. Och det trots att regeringsalliansen 2006 gick till val på att utöka utlandsstyrkan till 2 000 personer. I det senaste försvarsbeslutet - som bestämmer inriktningen på försvaret i fem år framöver - från 2009 talas det också om att utlandsstyrkan ska kunna innehålla upp till 2 000 personer.

Försvarsminister Karin Enström försvarar sig med att det handlar om en ambition och att siffran varierar månad från månad. Hon understryker också att det är viktigt för Sverige att engagera sig internationellt. "En tryggare värld skapar också i förlängningen ett tryggare Sverige", sa hon i sitt tal på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen nyligen. Och den här uppfattningen delas över blockgränsen.

– Sveriges säkerhet ligger mycket i att det är fred och frihet i andra delar av världen. Det är ju det som påverkar oss. Att vi har matleveranser som fungerar, energi som flödar fritt, säger Peter Rådberg som är Miljöpartiets försvarspolitiske talesman.

Så de internationella insatserna bidrar också till svensk säkerhet?

– Absolut. De är jätteviktiga. Och det har varit ett signum för vår del. Det är där vi ska göra nytta.

Samtidigt öppnar nu regeringen för ett svenskt medlemskap i Natos snabbinsatsstyrka NRF. Den består av 13 000 soldater som snabbt kan sättas in vid en kris någonstans i världen. När regeringen tog ett initiativ för att delta i snabbinsatsstyrkan 2008 sa Socialdemokraterna nej. Men sedan dess har det stora oppositionspartiet fått en mer positiv syn på NRF, och sedan dess har också alliansfria Finland, som vi ofta jämför oss med i försvarspolitiken, gått med. Och det kan Sverige också komma att göra, säger försvarsminister Karin Enström.

– Ja, i ljuset av att vi kommer att se ett större behov av den här typen av komplexa, avancerade övningar, så har vi sagt att vi är beredda att titta på den frågan.

Så det är aktuellt? Frågan ligger på bordet?

– Ja, som sagt, när Nato nu funderar på hur de ska utveckla sin organisation när Afghanistaninsatsen kommer att minska betydligt, så kommer det också öka vårt behov av att få vara med i riktigt bra övningar för att bygga förmåga och upprätthålla den här kunskapen: Hur samverkan man? Hur jobbar man tillsammans? Och då har man sagt att man tänker sig genomföra de här övningarna inom ramen för NRF. Och då kan det vara dags för oss att överväga den frågan, säger försvarsminister Karin Enström.

Dela