Snabb USA-reträtt kan påverka Afghanistaninsats

Publicerat torsdag 24 januari 2013 kl 06:00
Foto: Erik Berglund FS22/Försvarsmakten
Henrik Landerholm. Foto: Erik Berglund FS22/Försvarsmakten.

Om amerikansk militär helt drar sig ur Afghanistan efter 2014 kan det komma att påverka den svenska insatsen där. Den bedömningen gör chefen för den samlade svenska insatsen i Afghanistan, Henrik Landerholm. De senaste signalerna från USA skapar en viss osäkerhet, tycker han.

– Det kan komma att få betydelse. Amerikanerna är både skelett och ryggrad i en framtida Natoinsats. Och skulle amerikanerna välja väldigt låga nivåer så kommer det sannolikt, enligt min bedömning, få konsekvenser även för andra länders villighet att bidra, säger Henrik Landerholm. 

Det finns idag ungefär 100 000 utländska soldater under ledning av Nato i Afghanistan - två tredjedelar är amerikaner - men den siffran kommer att sjunka snabbt. 2014 är det meningen att afghanska trupper helt ska ta över ansvaret för säkerheten, och bara en mindre del av Nato-trupperna ska finnas kvar för att stödja de inhemska säkerhetsstyrkorna.

Den amerikanska militären har föreslagit att man ska behålla mellan 6.000 och 15.000 soldater i Afghanistan. Men när den biträdande nationelle säkerhetsrådgivaren i Vita Huset, Ben Rhodes, nyligen sa att Obamaregeringen håller öppet för att ta hem alla sina soldater efter december 2014, så skapade det en hel del rubriker.

Den svenska Isaf-styrkan i norra Afghanistan har redan börjat bantas ned. I november minskade styrkan till ungefär 500 till 400 soldater, och i maj ska den krympa med ytterligare 100 soldater, till 300. Samtidigt får styrkan, som idag består också av finländska soldater, bidrag från också Norge och Lettland.

Minskningen har redan börjat märkas.

– Militärt sett har vi redan lämnat en av våra fyra provinser. Men där fortsätter vi med civilt och polisiärt stöd. Vi kommer att lämna ytterligare en provins med svensk militär nu under våren, och koncentrera de militära resurserna till de två östra provinserna. Dessutom ändrar vi sättet att jobba, från att stödja afghanerna konkret militärt, med kulor och krut, som varit en viktig uppgift ända fram till hösten 2011 egentligen. Sedan dess har vi gått över alltmer mot rådgivning och mentorering (mentorskap), att stötta de afghanska styrkorna att göra jobbet själva, säger Henrik Landerholm.

Planen är sedan att styrkan ska vara intakt fram till sommaren 2014, då den helt ska avvecklas.

Vad som händer sedan är fortfarande osäkert, och alltså delvis beroende av vad andra länder gör. Det kan bli alltifrån noll soldater upp till 200, men det kommer i så fall handla om en strikt utbildningsinsats.

Men samtidigt som Sverige drar sig ur Afghanistan militärt ökas biståndet på.

– Vi ska vara uppe i 620 miljoner kronor 2014, och därefter - från 2015 till 2024 - så är det åtta till åtta och en halv miljard som är tentativt (preliminärt) avsatt. Det är ett genomsnitt på mellan 800 och 850 miljoner om året, så Afghanistan kommer, om inget oförutsett inträffar, bli vårt största biståndsland för många år framöver, säger Henrik Landerholm.

Sverige skickade sitt första militära bidrag till Afghanistan 2002. Styrkan växte allt eftersom och 2006 tog Sverige över ansvaret för fyra provinser i norr, med bas i staden Mazar-i-Sharif. Under de senaste åren har Sveriges militära engagemang utomlands helt dominerats av Afghanistaninstasen.

Men vilka lärdomar kan vi då dra av den? En är att det är svårt att verka i ett land, där inte alla parter har funnits med i en fredsuppgörelse, säger Henrik Landerholm. En annan är planera rätt redan från början.

– Insatsen har ju rört sig i många olika riktningar, den har varit väldigt olika stor. Ursprungstanken var att det här skulle göras med ett så kallat "light footprint", med väldigt få soldater internationellt. Jag var ju med i riksdagen i januari 2002 när vi fattade beslut om att skicka högst 45 svenska soldater till Afghanistan, och då handlade det bara om att säkra Kabul och Kabul-regeringens rörelsefrihet. I den bästa av världar kanske man ska ha en mer långsiktig strategisk planering för hur man väljer att agera. Jag tror också att det är viktigt att vara förebyggande, det vill säga att det är bättre att satsa lite mer i början, så att man verkligen får kontroll.

Hur lång tid kommer det ta tror du  innan vi ser en sådan här stor svensk internationell insats igen?

- Det har vi ingen aning om. Världen är ju faktiskt helt oförutsägbar i det hänseendet. Vi vet inte om en insats i Syrien är nära förestående. Det finns också konflikter i Afrika som snabbt kan blossa upp, och kräva att världssamfundet reagerar. Så det är i praktiken omöjligt att förutsäga. Men i världen som helhet så finns det en viss trötthet mot stora internationella insatser, efter Irak och Afghanistan. Och det kommer nog att prägla världen generellt under de närmaste åren, säger Henrik Landerholm, chef för den samlade civil-militära insatsen i Afghanistan.

Skriv ut

Dela