S och LO oeniga om vinster i välfärden

Personal på äldreboende klappar patient.
Bild: Henrik Montgomery/Scanpix

Frågan om vinster i välfärden väntas bli en het diskussion i den kommande valrörelsen. LO presenterade sitt välfärdspolitiska handlingsprogram för ett par veckor sedan, med en ny bolagsform vars vinster ska begränsas till 2-3 procent. Socialdemokraterna har också lagt förslag om vinstbegränsning, men vill inte sätta ett direkt vinsttak.

Publicerat fredag 25 januari 2013 kl 15:43

– Vi har inte lagt förslag om några vinsttak eller vinstförbud, vi har lagt förslag som ska syfta till en bättre kvalitet för samtliga verksamheter som bedriver välfärdsverksamhet med skattebetalarnas pengar. Vi vill ha kvalitetslagar som ser till att vi får ut så mycket kvalitet som möjligt för pengarna. Vi vill helt enkelt inte att man ska spara på kvaliteten för att göra en större vinst. Utan gör man en vinst så ska man göra det med en bibehållen kvalitet, säger Lena Hallengren, vice ordförande i socialutskottet och ledamot i Socialdemokraternas partistyrelse.

Socialdemokraterna har formulerat ett förslag om vinster i välfärdsverksamhet - "Nationella kvalitetslagar för ordning och reda i välfärden" kallar de det.

"Kvaliteten ska vara hög och likvärdig i såväl privat som offentlig verksamhet", och "ingen vinst ska kunna tas ut på bekostnad av kvaliteten", skriver de.

Men hur ska kvaliteten mätas? Lena Hallengren säger att man behöver utveckla kvalitetskriterier för all välfärdsverksamhet:

– Det är inte helt enkelt att mäta, men det betyder inte att vi inte ska göra det. Men det går ju inte att säga då att man ska ha samma krav för skola och gymnasieskola som för äldreomsorg eller hemtjänstsjukvård till exempel. Men när man tittar på kvalitetsparametrar så ser ju vi personalkostnader eller personaltäthet eller liknande, som ett möjligt inslag och en möjlig parameter vid sidan om andra.

Hårdare krav på vilka som får driva välfärdsverksamhet, och att ägartillståndet ska prövas på nytt vid ett ägarbyte, ska göra att skattepengar används mer effektivt, enligt Socialdemokraterna. 

Det handlar om att man ska kunna visa att man har kompetens och en rimlig och långsiktig plan för verksamheten, säger Lena Hallengren:

– Just nu så är det lika enkelt, eller rättare sagt enklare till och med i bland, att starta en vårdinrättning än en korvkiosk, utifrån vilken lagstiftning man omfattas av, vilken kunskap man måste ha, och hur mycket underlagsmaterial man måste förse myndigheter med. Om vi ska ha olika aktörer i välfärdssektorn, som på skattebetalarnas uppdrag och med skattebetalarnas pengar, ska bedriva skola, vård och omsorg, då måste vi göra allt vi kan för att se till att det är bra aktörer, som är seriösa.

LO presenterade sitt välfärdspolitiska handlingsprogram för ett par veckor sedan.

Lena Hallengren säger att Socialdemokraternas välfärdspolitiska program på flera sätt stämmer överens med LO:s, bland annat när det gäller kvalitetskraven, krav på öppenhet kring välfärdsbolagens ekonomi och att meddelarskydd ska gälla inom all skattefinansierad välfärd. Men de skiljer sig åt på ett stort område, nämligen att LO vill införa en ny bolagsform som ska begränsa välfärdsvinsterna.  Den som vill delta i en kommunal upphandling måste då bilda ett sådant bolag - kallat samhällsbolag- och följa dess regelverk. Exempelvis får vinsten inte överstiga statslåneräntan, plus 1 procent på kapitalet, vilket i dagsläget innebär en vinst på 2-3 procent. Det ska dock vara möjligt för kommuner och landsting att göra undantag från detta, men sådana undantag ska då motiveras.

Samhällsbolag är en bolagskonstruktion som tagits fram för att den vinst som genereras i välfärdsbolag också ska återinvesteras där, säger Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO:

– Det man tillförsäkrar då är att vinstdriften, att göra så hög vinst som möjligt på så kort sikt som möjligt, den elimineras. Och möjligheten att föra ut skattepengar genom privata vinstuttag begränsas och elimineras också med den här lagstiftningen. Och det vill vi göra till norm.

Men Socialdemokraterna värjer sig alltså från idén med en specifik bolagsform för att organisera välfärden. De vill att det lokala inflytandet ska vara stort, när det gäller vilken typ av bolag som ska bedriva välfärdsverksamhet.

Men hur tydligt tror Socialdemokraternas Lena Hallengren att deras förslag om "Nationella kvalitetslagar för ordning och reda i välfärden" är för väljarna, med tanke på att de inte ger något tydligt besked om hur mycket vinst välfärdsbolagen egentligen ska kunna plocka ut?

– Det är ju inte enkelt. Det är inte så enkelt som att fråga: Ska vi ha vinst? Ja eller nej? Och i så fall- hur mycket? Det är att förenkla en väldigt komplicerad fråga alldeles för mycket. Vi har försökt punkta upp våra förslag för att göra det begripligt, och vi kommunicerar det gärna på alla möjliga sätt. Men tyvärr kan vi inte göra frågan allt för enkel, utan det handlar om en mångfald av förslag. Vi måste politiskt göra allt vad vi kan för att försäkra oss om att allt det som erbjuds har en hög kvalitet. Och där har vi lite grann att göra, säger Lena Hallengren.

Skriv ut

Dela