Studenterna kan inte svenska

Flera studenter sitter i en studiesal och läser. Foto: Tor Johnsson / SvD / SCANPIX.
Kunskaper i svenska är en förutsättning att lyckas på universitetet. Foto: Tor Johnsson / SvD / SCANPIX.

Nio historiker vid Uppsala och Linköpings Universitet larmar: "Våra studenter kan inte svenska!" Bristande svenskkunskaper gör att de missförstår såväl muntlig som skriftlig information, gör allvarliga fel i språket och stavningen, och har ett extremt fattigt ordförråd. Med andra ord saknar de redskap för att ta till sig humanistisk vetenskap.

Publicerat onsdag 30 januari 2013 kl 13:36

– Som vi ser det så är det ganska allvarliga brister det handlar om. Det är alltså inga skönhetsfläckar utan studenterna har en väldigt rudimentär grammatik. I värsta fall är det en total brist på grammatik. Så att det inte blir begripligt vad de skriver.

Hanna Enefalk är lektor i historia på Uppsala universitet och en av dem som står bakom det som universitetslärarna själva kallar för nödrop. Man kan inte i dagens läge bedriva en högre vetenskaplig diskussion med studenterna utan man får fokusera mer på basala förklaringar, säger hon.

– Studenterna får jättesvårt att ta till sig information ur texter. De måste läsa och ta ut det viktigaste ur en text. Och de hinner inte läsa så fort som de behöver och lyckas inte ta ut det viktiga ur texten.

De har uppenbarligen inte fått tillräcklig träning i läsning och skrivning i sina skolor, säger Hanna Enefalk.

Internationella studier bekräftar att många länder har gått om Sverige vad gäller studenternas läsförmåga. Och det handlar om kraftiga försämringar de senaste tio åren. Och för lärarna på universiteten leder det till stora problem:

– Det här gör att vi tyvärr inte har tid att göra det som vi kanske skulle vilja: ha en högre vetenskaplig diskussion utan man får fokusera mer på basala förklaringar, säger Hanna Enefalk.

Bo Jansson, är vice ordförande för Lärarnas Riksförbund. Han menar att försämringen beror på att ansvaret för utbildningen är uppdelad på 290 kommuner och en massa friskolor och friskolekoncerner.

– Vi brukar göra jämförelser tillbaka till 1990-1991 när skolan kommunaliserades, då började många av de fel som skedde - en poäng i kommunaliseringen var just att det skulle bli olika i olika kommuner. Och det har förvärrat det här. Samhället har från politikernas sida tagit alldeles för lätt på kunskaper och på vad är det som är viktigt i skolan, säger han.

En annan orsak är att det är politiker med bristfälliga kunskaper som fattar beslut om skolan, och att de slutat lyssna på lärarna och deras erfarenheter. Exempelvis anser man inte längre att det är viktigt vad eleverna läser och därför får de inte längre några utmaningar i sin läsning, menar Bo Jansson.

– Det spelar ingen roll. Varför ska de läsa klassiker? Det är väl bara gammalt och konservativt och mossigt? Det viktiga är väl att de läser själva? Och då har eleverna inte utmanats i att öka svårighetsgraden när det gäller texter utan man har tyckt att det inte spelar någon roll om man läser Kalle Anka eller gamla klassiker - bara man läser. Man har haft en alldeles för lätt syn på vikten av kunskapen och då har man inte lärt sig de här svåra orden.

Universitetslärarna vädjar i ett brev, som nyligen publicerades i Upsala Nya Tidning, till landets beslutsfattare att tilldela svenskundervisningen de resurser som behövs.

Dela