Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

OECD: Ekonomiska klyftor växer mest i Sverige

Publicerat onsdag 15 maj 2013 kl 13.06
"Vi ställer stråk av befolkningen utanför"
(4:16 min)
Tapio Salonen, professor i socialt arbete. Foto: Mona Hambraeus/ Sveriges Radio

Sverige är det land i västvärlden där skillnaden mellan de som har det sämst och den normale inkomsttagaren har ökat mest sedan 1995. Sverige har halkat ned från första till fjortonde plats på listan över länder med minst skillnader, visar en ny rapport från den västliga samarbetsorganisationen OECD. Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, är inte överraskad.

– Skillnaderna i inkomster har ju ökat i Sverige gradvist de sista tre årtiondena faktiskt, men tagit fart de allra sista fem till sju åren. Och de som har arbete och de som har sina trygghetssystem ordnade - för dem går det väldigt bra. Men för dem som står utanför, dem som inte är etablerade, sjuka, arbetslösa, inne i olika arbetsmarkandspolitiska åtgärder, där ökar inkomstfattigdomen på ett dramatiskt sätt i Sverige just nu.

Det som OECD har granskat är just hur stor den grupp är som har det sämst i de 34 medlemsländerna. Mellan 1995 och 2010 har andelen hushåll med en disponibel inkomst som är mindre än hälften så stor som genomsnittsinkomsten (egentligen medianinkomst) ökat från 3,7 till 9,1 procent i Sverige, skriver Svenska Dagbladet. Det handlar om en fördubbling, och mer än så.

Och Sverige, som 1995 toppade listan över länder med minst inkomstskillnader, ligger nu på en fjortonde plats, vilket gör oss till ett högst ordinärt land i OECD-kretsen när det gäller andelen "relativt fattiga", som den här gruppen kallas. Men bilden av det jämställda Sverige kommer att leva vidare, tror Tapio Salonen.

– Den är så grundmurad än så länge internationellt men också på hemmaplan så den är stark. Det krävs många sådana här rapporter för att rucka på den men helt klart är att den sätter ett frågetecken bakom den svenska generella välfärdsmodellen.

Vad händer då med ett samhälle där klyftorna ökar så snabbt som de har gjort i Sverige? Det finns risker med att sammanhållningen bryts upp, säger Tapio Salonen.

– Ja, det är naturligtvis att vi ställer stråk av befolkningen utanför det etablerade samhället - som aldrig kommer in och som inte blir sedda och erkända. Och till syvende och sist är vi ju alla människor som måste relatera oss till varandra. Vi bor i samma orter, i samma städer. Även om vi bor alltmer segregerat så skapar ju detta spänningar mellan olika grupper på lång sikt.

Samtidigt visar siffror från Stistiska Centralbyrån som Svenska Dagbladet publicerar att den disponibla inkomsten ökat från 1995 för alla grupper som man har tittat på. Är inte det här det viktiga att även de som har det sämst har fått mer pengar att leva på under den här perioden?

- Ja, fast det är en stor skillnad man kan säga att den fattigaste tiondelen de står och stampar de har egentligen inte fått det bättre. Och går man mer i detaljer så är det uppenbart att grupper som är mest sårbara - jag tänker på grupper som är sjuka , som är arbetslösa och de som är oetablerade, För de kan man faktiskt prata om absoluta försämringar under den här tidsperioden, säger Tapio Salonen.

Genom jobbskatteavdragen och försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen har den nuvarande regeringen premierat de som arbetar i förhållande till de som lever på pension, a-kassa eller på olika bidrag. Men klyftorna ökar nästan överallt i världen. Och frågan är då i vilken utsträckning man alls kan påverka den här utvecklingen nationellt. 

– Det här är ju aspekter som både handlar om underliggande strukturella frågor som knyts till de stora globala mönstren, som den nationella politiken eller ens EU-politiken kan greppa om, men naturligtvis har det också en stor betydelse hur välfärdssystemen utformas via våra demokratiska system, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete på Malmö högskola.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".