Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Gemensam övervakning ska skydda havsmiljön

Publicerat fredag 21 juni 2013 kl 09.00
"Kunskapen om hur de olika delarna i havet påverkar varandra är väldigt liten"
(3:04 min)
På måndag inleds det internationella havsmötet Ospar som Sverige står värd för i år. Foto: Hasse Holmberg/Scanpix.

Ett gemensamt internationellt övervakningsprogram ska ge bättre skydd för havsmiljön. Det hoppas i alla fall miljöorganisationer inför det internationella havsmötet som inleds i Göteborg på måndagen. En bättre övervakning av Nordsjön skulle inte minst gynna den svenska havsplanering som hittills inte har spelat någon större roll i Sverige.

Föroreningar i havet stannar inte vid gränserna. Till och med ett kustlöst land som Schweiz kan påverkas av vad som händer i Nordostatlanten eftersom det ligger inom avrinningsområdet till Rhenfloden. Ändå följer de flesta europeiska länder sina egna övervakningsprogram för havet, och de är inte alltid samstämmiga med varandra. För att kunna jämföra miljömätningar behöver alla lägga om sina nationella övervakningsprogram, och detta är inte minst en kostnadsfråga. Laura Píriz på havs- och vattenmyndigheten driver Sveriges arbete i Ospar, som är en regional konvention om att skydda miljön i Nordostatlanten.

– EU-havsmiljödirektivet begär en gemensam bild av god havsmiljöstatus. Till exempel biologisk mångfald eller halter av kemikalier i havet. Vi måste ha samma bild av miljöstatusen och hur vi mäter den, och detta är en kontroversiell fråga. Att ge ett exempel: när alla tittar på hur många sälar som föds varje år, så ska alla använda samma metod för att räkna de här små sälarna, säger Laura Píriz.

Denna vecka samlas ett 70-tal representanter från 14 länders regeringar, EU och internationella organisationer i Göteborg. Bland annat ska de fatta ett beslut om gemensamma övervakningsprogram för Nordostatlanten och Nordsjön. Även miljöorganisationer hoppas på större internationell samsyn om hur havsmiljön ska övervakas. Utan en bra kunskap och övervakning av havsmiljön är det svårt att sätta in de mest effektiva åtgärderna, säger Mikael Karlsson som är Naturskyddsföreningens ordförande. 

– Jag hoppas verkligen att man kommer ytterligare några steg framåt. Inom forskningen har man talat länge om behovet av en ekosystemansats där vi ska förvalta miljön och de olika fiskarterna samlat. Men kunskapen om hur de olika delarna i havet påverkar varandra är väldigt liten och övervakning är ytterligare en viktig komponent som behöver stärkas för att man ska få bättre kunskap.

I Sverige har havsplanering hittills bara spelat en mindre roll, verksamheter till havs har mest förknippats med fiske och sjöfart. Det saknas omfattande beskrivningar av havsbottnar och deras biologiska mångfald i Kattegatt och Skagerrak, trots att det kan vara viktigt till exempel när undervattensledningar ska byggas. Men intresset för havsplaneringen kan bli mycket större framöver även i Sverige, säger Laura Píriz på havs -och vattenmyndigheten.

– Nu växer det till ett antal verksamheter båda genom turism, sport och utvinnande av energi. Därför blir det kanske flera aktiviteter. För inte så länge sedan påstod man att det var tekniskt omöjligt att ha vindkraft i havet. Men nu är vi där. Det finns många verksamheter som ser möjligheter till havs. Det finns till och med idéer och projekt för att bygga städer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".