Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

SKL kräver mer pengar till flyktingmottagandet

Publicerat tisdag 2 juli 2013 kl 02.20
"Regeringen har abdikerat i de här frågorna"
(4:04 min)
SKL:s Ilmar Reepalu och Anders Knape kräver ett hållbart asyl- och flyktingmottagande på politikerveckan i Visby. Foto: Henrik Montgomery/Scanpix.

Flyktingmottagandet fungerar för dåligt i Sverige, staten måste därför skjuta till mer pengar och de asylsökandes möjlighet att själv välja boende måste minska. Det kräver Sveriges Kommuner och Landsting i ett utspel under Almedalsveckan i Visby. Men en av de kommuner som tagit emot flest flyktingar, Södertälje, tycker att SKL kunde ha gått ännu längre i sina krav.

– Regeringen har litegrann abdikerat i de här frågorna. Det åligger en fem-sex kommuner i landet att hantera svensk flykting- och invandringspolitik, säger Staffan Norberg, kommunalråd i Södertälje.

Södertälje är den kommun som i förhållande till sin storlek har tagit emot flest nyanlända invandrare under senaste tio åren. Mellan 2003 och 2012 sökte sig över 9  000 irakier och syrier till Södertälje, en kommun med 65 000 invånare. Det här har skapat en ohållbar situation, säger Staffan Norberg, särskilt som många asylsökande också söker sig dit under tiden som deras ansökan behandlas.

Sedan 1994 har asylsökande rätt att själva välja var de ska bo under utredningstiden. En möjlighet som ungefär 40 procent av de asylsökande utnyttjar. Men eftersom de flesta sökt sig till några få kommuner där många landsmän redan bor, så anser Sveriges Kommuner och landsting, SKL, att det här så kallade EBO-systemet bör stramas åt, säger organisationens ordförande Anders Knape.

– Människor bor under oacceptabla förhållanden. Människor utnyttjas i det här systemet. Det finns brister. Och då vill vi inte avskaffa möjligheten till EBO, men man bör i alla titta över om man inte bör ha ett hyreskontrakt, eller en tillräckligt stark anknytning, eller en relation. Detta för att det ska bli ett vettig och fungerande boende, säger Anders Knape.

Men ökade krav räcker inte, anser det vänsterpartistiska kommunalrådet i Södertälje Staffan Norberg. Den här typen av kontroller skulle inte fungera, säger han.

– Däremot finns det uppenbart stadsdelar och kanske hela kommuner i landet som skulle behöva undantas från EBO-lagstiftningen just nu. För läget är så pass akut. Sverige som nation måste vara lite mer solidariskt när det gäller flyktingmottagandet.

Om det här blev verklighet skulle det alltså inte längre vara möjligt för asylsökande att välja ett eget boende i till exempel Södertäljestadsdelarna Ronna och Hovsjö. Sammanlagt är det 35 förslag till ett bättre flyktingmottagade som SKL nu kommer med. Flera av de andra förslagen handlar om att staten måste skjuta till mycket mer pengar. Flyktingmottagandet är ett statlig ansvar och Anders Knape på SKL menar att det finns en överenskommelse - "ett handslag" - mellan stat och kommun om att staten ska stå för alla kostader. SKL kräver nu "full kostnadstäckning". Dagens bidrag är alldeles för snåla, säger Anders Knape.

– Vad vi kan se är att är det för stora grupper så räcker den här schablonsumman, som ska räcka i tre och ett halvt år inte längre än ett år, eller lite mer än ett år. När vi sedan vet att staten själva gör en bedömning att det kan ta upp till sju år i genomsnitt innan man gör ett inträde på arbetsmarknaden, så innebär det att systemet är underfinansierat.

Under seminariet i Almedalen anklagade även SKL:s vice ordförande - Malmös tidigare kommunalråd Ilmar Repaluu - regeringen för att inte lyssna på de mest utsatta kommunernas rop på hjälp. Ingen regeringsrepresentant hade heller möjlighet att delta i debatten. Men ordförande Anders Knape är mer försiktig i sin kritik, och hoppas att det kommer mer pengar i höstens budget. Inte minst skulle det vara bra för att motverka främlingsfientliga tendenser i en del av kommunerna, säger han.

– I enskilda kommuner där man upplever att försörjningsstödet sticker iväg väldigt kraftigt. Om man inte gillar invandring så kan man ta det som intäkt för en debatt om att det här inte är bra. Men då missar man hela poängen med att vi behöver ställa upp för människor som befinner sig i nöd och utsatta lägen. Men vi behöver också fler människor för framtiden.

Men mer pengar till kommunera skulle också vara ett sätt att mota främlingsfienligheten i grind?

– Ja det tror jag definitivt, säger Anders Knape, ordförande i Sveriges Kommuner och landsting SKL.

SKL:s två viktigaste förslag:

  • Full kostnadstäckning från staten för flyktingmottagandet. Staten ska alltså ersätta alla extra kostnader. I dag får kommunerna ett engångsbelopp som ska räcka i 3,5 år. Det har ibland bara visat sig räcka ett eller två år. Samtidigt visar undersökningar att det tar i genomsnitt sju år för någon som fått uppehållstillstånd att komma i jobb i Sverige. Under den tiden lever de ofta på socialbidrag, som kommunen betalar.
     
  • Revidara EBO-lagen (rätten för en asylsökande att bosätta sig var man vill). Ungefär 40 procent av de asylsökande gör det, och många hamnar i områden där många nyanlända redan bor och som ofta är överbefolkade. SKL vill att man ska kunna visa upp att man har ett ordentligt hyreskontrakt, till exempel för att man ska få rätt att bosätta sig var man vill.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".