Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Valet 2014:

Är blockpolitiken dödsdömd?

Publicerat torsdag 4 juli 2013 kl 10.04
"Man måste fundera över vad som är bäst för Sverige"
(4:21 min)
1 av 3
Jan Larsson. Foto: Anders Ljungberg/Sveriges Radio.
2 av 3
Lite drygt ett år före valet börjar nu spekulationerna om vilka partier som skulle kunna bilda regering. Skulle en möjlig variant kunna vara Socialdemokraterna, Folkpartier och Miljöpartiet? Foto: Maria Quistberg/Sveriges Radio.
3 av 3
Per Schlingmann Foto: Yvonne Åsell/Scanpix

Trots all konfrontation och alla hårda ord mellan alliansen och oppositionen, kan det mycket väl bli en blocköverskridande regering efter nästa val. Det menar två tidigare tunga politiska strateger: Moderaternas Per Schlingmann och socialdemokraten Jan Larsson. För vad händer egentligen om ingen av sidorna vinner majoritet och ett förstärkt Sverigedemokraterna börjar kräva mer politiskt inflytande?

– I ett sånt läge måste man fundera över vad som är bäst för Sverige. Och där tror jag att det är lätt att se att en blocköverskidande regering skulle ha lättare att formulera visioner. Lättare att få igenom sina beslut i riksdagen, och därmed också en kraftfullare politisk agenda för Sverige. Och det tror jag vi behöver, säger Jan Larsson.

Fredrik Reinfeldt mot Stefan Löfven. Regeringsalliansen mot en rödgrön opposition. Den hårda blockpolitiken består i Sverige, åtminstone i retoriken. Men det börjar allt oftare spekuleras i om inte blockpolitiken håller på att brytas upp. Det handlar bland annat om vad som händer om Sverigedemokraterna stärker sin position och inte längre nöjer sig med sin relativt passiva roll i riksdagen?

Under Almedalsveckan i Visby har det bland annat surrat ett rykte om att Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven och Folkpartiets Jan Björklund ska ha haft ett möte, där bland annat de här frågorna skulle ha diskuterats.

Jan Larsson är i dag kommunikationsdirektör på banken Nordea, men var tidigare tongivande socialdemokrat och länge en av statsminister Göran Perssons närmaste män. Steget över blockgränsen kanske är kortare än vad många tror ibland, säger han.

– Ta min erfarenhet, det var när Centerpartiet kom över och började samarbeta med Socialdemokraterna i budgetsaneringsarbetet. Det var ett enormt steg för ett Centerparti som hade som hade suttit i en borgerlig regering och som hade bundit sig väldigt hårt vid sitt borgerliga samarbete. Men som kom över, just för att det var nödvändigt för att Sverige skulle kunna regeras, säger Jan Larsson.

Det här var under den ekonomiska krisen på 90-talet. Centern blev inte ett regeringsparti - det var uteslutet att släppa in andra partier i en socialdemokratisk regering då. Men samarbetet höll i tre år, mellan 1995 och 1998.

Och hamnar Sverige i en svår parlamentarisk situation, tror också Per Schlingmann att partierna är redo att söka nya lösningar. Även han har lämnat politiken, men var tidigare moderat statssekreterare och han beskrivs ofta som arkitekten bakom partiets förvandling till "Nya Moderaterna".

 – Jag upplever i grunden att alla partier har markerat att de är beredda att ta ansvar för landet. Däremot tror jag att en väldigt bred regering – motsvarande den finska, där både socialdemokrater och konservativa Samlingspartiet sitter med – som består av väldigt många partier vore väldigt dåligt för Sverige. För då tar man egentligen bort ett grundelement i hela demokratin, att det finns en stark opposition, säger Per Schlingmann.

Men spekulationerna om blockpolitikens död handlar också om obalansen i regeringsalliansen, där de tre småpartierna: Folkpartiet, men framför allt Centern och Kristdemokraterna, krymper ihop allt mer under de dominerande Moderaterna. Samarbetet kommer inte att hålla länge till, tror tidigare socialdemokratiske statssekreteraren Jan Larsson.

– Jag tror att alliansbygget som sådant tålde åtta år. Det skulle kunna överleva fyra år till. Men jag tror alla ser att det finns en inneboende destruktiv kraft i en här typen av samarbeten för små partier. Det ser vi nu i opinionsmätningar, med två partier nere på fyra procent, till och med under fyra procent för det mesta. Och ett parti som inte ligger långt över de här fyra. Det tror jag skapar en väldig ansträngning i ett sånt här samarbete. Familjen är inte riktigt funktionell längre, säger Jan Larsson.

Men det här avfärdar Per Schlingmann som socialdemokratiskt önsketänkande. Vad han är mest orolig över är om den här diskussionen – om vem ska regera med vem i olika scenarier – kommer att överskugga de viktiga debatterna i valrörelsen.

– Risken är att vi inte får en diskussion inför valet som handlar om politiska sakfrågor och vilket vägval Sverige ska ta. När vi haft det har vi faktiskt sett att valdeltagandet ökat. Jag ser en väldig risk att vi framför allt får en diskussion i medierna som handlar om hur möjliga regeringsbildningar ser ut. Vad händer om parti X åker ur riksdagen? Vad händer om parti Y får tio procent? Och så vidare. Det är givetvis en viktig diskussion för väljarna: Vem röstar jag på egentligen? Men jag ser en väldig risk i det, och jag ser en utveckling över tid att medierna framför allt har blivit mer spelteoretiska, säger Per Schlingmann, tidigare bland annat partisekreterare i Moderaterna. Idag driver han en egen konsultfirma.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".