Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svårt för hbt-personer få hjälp vid hedersförtryck

Publicerat torsdag 18 juli 2013 kl 06.00
"Man möter inte samma självklarhet"
(2:35 min)
Material från RFSL. Montage:SR

Unga hbtq-personer som utsätts för hederförtryck har svårare att få hjälp än heterosexuella ungdomar. Det visar en rapport från RFSL:s ungdomsförbund, som menar att det behövs mer kompetens hos de som arbetar med de utsatta ungdomarna.

– Det finns ett exempel i rapporten på en ungdom som får svaret att "du måste ju förstå att det är svårt för dina föräldrar att du är hbtq". Och då hjälper ju den här personen i skolan till att fortsätta våldet och kontrollen. Så just det där att få hjälp och också kunna hitta till exempel ett skyddat boende om man är kille, det är svårt, säger Emelie Mire Åsell, ordförande för RFSL Ungdom.

RFSL Ungdom jobbar sedan tre år tillbaka med projekt om heder och unga hbtq-personer. Bland annat arbetar de med utbildning och driver hemsidan hbtheder.se, där unga hbtq-personer som utsätts för kontroll, hot eller våld från sin familj kan få kontakt med andra i samma situation och få hjälp.

Som en del i sitt arbete har RFSL Ungdom också tagit fram den första rapporten i Sverige om hur situationen ser ut för hbtq-ungdomar som utsätts för hedersförtryck. Den är baserad på erfarenheter från ungdomar som organisationen kommit i kontakt med genom sin verksamhet. Och det behövs bättre kompetens kring hbtq-frågor hos de som arbetar med de utsatta ungdomarna, säger ordföranden Emelie Mire Åsell.

– Det vi kan se är att det i grund och botten är samma problematik. Alltså våldet och kontrollen är densamma egentligen, oavsett om man är hbtq eller inte. Men det finns vissa specifika aspekter hos utsatta hbtq-ungdomar. Som till exempel omvändelseförsök, och att man har väldigt mycket svårare att få hjälp. Man kanske vänder sig till en lärare i skolan och istället för att få, som många heterosexuella tjejer, ett svar att självklart ska vi hjälpa dig på något sätt - "vad kan vi göra?" - så möter man inte riktigt samma självklarhet om man är hbtq.

Alán Ali arbetar med Elektra, en verksamhet inom Fryshuset i Stockholm för att motverka hedersrelaterat förtryck och våld, bland annat inom projekten Sharaf hjältar & Sharaf hjältinnor. Även han vittnar om att det är ett problem att det förutsätts att den ungdom som är utsatt för hedersförtrycket är heterosexuell.

-- Det är utifrån det man arbetar oftast, med hedersproblematik. Det är väldigt sällan man uppmärksammar att det kanske handlar om samkönade relationer, eller att det kanske är en kille som biologiskt sett är en kille men känner sig som en tjej inombords, och liknande. Och där finns inte så stor kompetens att arbeta med de individerna, så man tappar dem så att säga. Man ställer inte rätt frågor.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".