Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Stor okunskap i Sverige om tortyrskadade

Publicerat tisdag 16 juli 2013 kl 17.10
"Det här är inte några offer"
(2:46 min)

Trots att allt fler asylsökande flyktingar i Sverige har utsatts för tortyr i sitt hemland så saknas det både kunskap och resurser för hur de ska rehabiliteras. Det finns till exempel bara två specialiserade centra för traumatiserade flyktingar - jämfört med fyra i Danmark, ett land som tar emot betydligt färre flyktingar än Sverige.

Att satsa på fler rehabiliteringscentra här skulle också vara en ren samhällsvinst, säger Gunilla Brodda Jansen, läkare på rehabiliteringsmedicin och smärtlindring vid Karolinska Institutet. Och hon vill inte kalla de utsatta för offer.

– De här är överlevare. Det här är inte  några offer. Ibland skriver man tortyroffer, men jag vill tydligt markera att de här är överlevare, säger Gunilla Brodda Jansen.

Det finns en stor okunskap i Sverige om denna grupp och konsekvenserna av det är stora såväl inom sjukvården, som inom rättsväsende och skola. Enligt Röda Korset finns det cirka 180 000  "tortyröverlevare" i Sverige. Och för att kunna behandla deras olika fysiska och psykiska problem behövs i första hand en nationell plan, säger Gunilla Brodda Jansen.

– Det handlar om hur resurserna fördelas. Jag har varit mycket i kontakt med Stockholm läns landsting och man tycker att det här ska skötas mer på husläkarnivå, inte att ett centrum bildas. Jag tycker inte att det är rätt därför att då får man inte ett fokus på frågan om man inte skapar nån typ av centrumbildning. Jag tror att man kanske i en första insats eller ansats borde göra en nationell plan för det här, säger hon.

Både i Stockholms läns landsting och i riksdagen har det lagts motioner som föreslår att ytterligare medel borde avsättas för behandling av krigs- och tortyroffer. Men det har inte funnits någon stor uppslutning kring det.

Men i Danmark, som tar emot betydligt färre flyktingar än Sverige, finns det fyra offentligt finansierade centra för rehabilitering av tortyroffer i Köpenhamn. I Stockholm finns det bara två. Och ett danskt forskningsprojekt har visat att brottsligheten bland barn till tortyroffer blir lägre om deras föräldrar fått en bra behandling, säger Gunilla Brodda Jansen.

– Det är alltså barn till torterade personer. Det här är någonting som kallades "lokala boprojektet" i början på 2000-talet i Köpenhamn. Och det visade sig att genom att ordna  nätverksmöten och rehabiliteringsinsatser för föräldrar och familjer, så kunde man minska på ungdomsbrottsligheten, säger hon.

I Stockholm tar man varje år emot cirka 500 personer för behandling och rehabilitering. Men många läkare är för dåligt insatta i problematiken, säger Gunilla Brodda Jansen.

– Jag skulle vilja att det här uppmärksammades. Naturligtvis för de människor som drabbas men också för oss i Sverige. Jag tror att det här är ett sätt att förbättra integrationspolitiken som vi har förbisett idag, säger Gunilla Brodda Jansen, läkare på rehabiliteringsmedicin och smärtlindring vid Karolinska Institutet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".