Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hög diabetesrisk bland svenska barn med fetma

Publicerat onsdag 17 juli 2013 kl 11.45
"Det är mer än tre gånger så vanligt"
(2:03 min)
Kan olika amningsvanor ligga bakom att fler svenska barn med fetma har förstadium till diabetes? Foto: Hasse Holmberg/SCANPIX

Mer än vart sjätte barn i Sverige med fetma har också ett förstadium till diabetes, visar en stor studie från Karolinska Institutet. Och det här är en mycket högre siffra än den som gäller tyska barn, säger Emilia Hagman, som är en av forskarna.

– Det vi har sett är att det är betydligt mycket vanligare bland barn i Sverige med fetma att ha ett förstadium till diabetes. Det är mer än tre gånger så vanligt bland barn i Sverige med fetma, än barn i Tyskland, säger Emilia Hagman.

I studien lutar sig forskarna mot uppgifter i de nationella registren för barnfetmabehandling i Sverige och i Tyskland. 35.000 barn med fetma - i åldern 2 till 18 år - har ingått.

Förstadiet till diabetes handlar om en förhöjd halt av så kallat fastesocker i blodet. 17,1 procent av de svenska barnen med fetma hade det, mot 5,7 procent av barnen med fetma i Tyskland.

Men vad den här skillnaden beror på vet inte forskarna.

– Vi har inget riktigt svar på den frågan, men vi tittar på många många olika faktorer som skulle kunna påverka det här. Och en sak vi tittar på är om det kan ha någonting att göra med "tidig uppfödning" (samlingsbegrepp för maten barnen få tidigt i livet), alltså amning, välling. Eller om det har med solexponering att göra, solen ger ju vitamin D, säger Emilia Hagman.

Hos vuxna vet man att ett förhöjt blodsocker är ett förstadium till diabetes, och att det också är kopplat till hjärt- kärlsjudomar och till cancer. Riskerna hos barn är betydligt sämre kartlagda, men det finns skäl att vara orolig inför framtiden, säger Emilia Hagman, även om sjukdomarna inte syns redan.

– Fetma - i alla fall bland barn och ungdomar - leder sällan till sjukdom direkt. Man få ju sällan stroke som barn, eller att barn utvecklar diabetes, de kan göra det men det är väldigt sällsynt. Så då tittar man på sådana riskmarkörer för detta, till exempel högt blodtryck, eller förhöjt fastesocker. Och det är där vi kan se att de är sjukare. Det har fler riskmarkörer för att drabbas av grövre sjuklighet senare, säger Emilia Hagman, doktorand och forskare vid Karolinska Institutet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".