Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sämst på att spåra stulen konst i sina samlingar

Publicerat fredag 6 december 2013 kl 09.20
"Man sticker huvudet i sanden"
(4:17 min)
"Svenska museer har inte, inte ens Moderna har gjort det". Maja Suslin/TT

Sverige följer inte de internationella Washingtonprinciperna om återlämning av konst stulen av nazisterna under andra världskriget. Det  hävdar Anders Rydell, författare till den nyutkomna boken "Plundrarna - Hur nazisterna stal Europas konstskatter".

Sverige  är ett av de länder i västvärlden som har varit sämst på att utreda plundrad judisk egendom, säger Anders Rydell.

– Det är ett intryck som baseras dels på vad Sverige har gjort och också vad Sverige har gjort konkret sedan de skrev under eller godkände Washingtonprinciperna 1998, där 44 länder slår fast att man skulle gå igenom sina samlingar, att man skulle publicera den här  informationen  på nätet, göra den sökbar. Svenska museer har inte gjort det, inte ens Moderna. Och det har inte heller kommit något initiativ från Kulturdepartmentet att starta någon kommission eller liknande.

Enligt Washington-principerna ska stulen konst identifieras och registreras offentligt. Dessutom ska konstverken, om möjligt, lämnas tillbaka till sina rättmätiga ägare eller deras arvingar.

Problemet är att Washingtonprinciperna inte är rättsligt bindande. Men de för med sig moraliska förpliktelser för länder som undertecknat dem. Och Anders Rydell menar att Sverige inte bryr sig om sina förpliktelser.

Men Ann-Sofi Noring, vice-chef på Moderna museet håller inte med. Proveniensforskning - som sökandet efter konstverkens ursprung heter - tillhör museets vardagsarbete, säger hon. Men hon vill inte klargöra huruvida muséet söker igenom sina samlingar med fokus på att hitta konstverk stulna av nazister.

– Det är inte så att vi kan jobba genom hela samlingen med bara en enda frågeställning och komma fram till ett enda svar.

När vi ber Ann-Sofi Noring att vara mer tydlig om huruvida hon utesluter att det finns konstverk som stulits från judar i Moderna muséets samlingar svarar hon så här:

– Ja, jag säger inte att vi utesluter det. Det är självfallet så att det vore förmätet att säga att vi vet 100 procent att det inte är så. Men man måste verka mot att man kommer upp i en sådan nivå att man ganska säkert vet att sannolikheten är ganska liten  och då kan vi säga att sannolikheten är ganska liten därför att vi jobbar med proveniensforskning.

Ann-Sofi Noring menar alltså att de inte kan utesluta att det finns konst stulen av nazisterna i deras samlingar men att sannolikheten är liten, eftersom muséets fokus ligger på nordisk och amerikansk konst från tiden efter andra världskriget. Men Noring är emot att oberoende forskare granskar deras konstsamlingar, hon hävdar att den kompetensen finns hos dem själva.

Och den svenska regeringen verkar nöja sig med läget. Marcus Hartmann, stabschef i Kulturdepartmentet, ser inget behov av en oberoende forskarkommission som exempelvis författaren Anders Rydell förespråkar.

– De statliga museerna är ju fristående myndigheter som har ett ansvar för sin verksamhet. Och det är också där man bäst kan undersöka samlingarna och hur de har kommit till museerna. Det pågår hela tiden ett arbete på museerna att gå genom samlingarna, att se till att de är korrekt återgivna i register och också se då att om det uppstår misstanke att ett konstverk har kommit till Sverige på ett felaktigt sätt, så ska det givetvis undersökas och lösas på bästa möjliga sätt.

Detta fungerar dock inte alltid. Egentligen borde man veta bättre. Det var inte länge sen vi hade fallet "Blumengarten". Då upptäcktes att Emil Noldes tavla "Blumengarten" som Moderna muséet ställde ut var ett typiskt exempel på konstverk som hade stulits av nazisterna i Tredje riket. Tavlan hade under 1960-talet på omvägar via Schweiz hamnat i Moderna muséets ägo. Först efter en utdragen tvist kom muséet och arvingar 2009 överens och tavlan återlämnades till de rättmätiga judiska ägarna.

Men Anders Rydell menar att Sverige inte verkar ha lärt sig något av Blumengartenfallet.

– Nu sticker man liksom huvudet i sanden och då kommer det att dyka upp sådana fall hela tiden. Och en del personer som jag pratade med på internationell nivå menar att Sveriges anseende skadades genom den här hanteringen av Blumengartenfallet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".