Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Allt fler män med utländsk bakgrund stöder SD

Publicerat torsdag 12 december 2013 kl 05.00
"Även en invandrare kan vara invandringsfientlig"
(7:23 min)
I SCB:s senaste mätning är det tre gånger fler män med utländsk bakgrund som säger sig sympatisera med SD, än vad det var i motsvarande mätning för två år sen. Foto: Janerik Henriksson/TT.

Schablonbilden av en SD-väljare är en lågutbildad, svensk man med låg inkomst, boende på landsbygden i södra Sverige. Men i takt med att Sverigedemokraterna växer lockar partiet nya väljare. Bland män med utländsk bakgrund kan det nu vara fler som sympatiserar med SD än i befolkningen som helhet.

– Deras fokus ligger först och främst på Sverige, och jag tycker att det är logiskt. Man ska väl först tänka på landet och folket som bor där, att de har ett bra sätt att leva, arbeta och bo, för att de sedan ska kunna tänka på andra, säger Laleh som bor i Stockholm, men ursprungligen är från Iran, och som gillar SD.

Men det är alltså inte bland kvinnorna, utan bland männen med utländsk bakgrund som Sverigedemokraterna hämtar nya sympatisörer. I den gruppen var det 7,4 procent som svarade att de har störst sympati för SD, i Statistiska Centralbyråns omfattande mätning som kom i förra veckan. Felmarginalen är stor, men det är ändå nästan tre gånger fler än för två år sedan – då var det 2,6 procent – och faktiskt en högre siffra än befolkningen i sin helhet. Där var det 6,8 procent som sa sig ha störst sympatier för SD. Däremot är andelen som skulle röstapå SD om det var val i dag högre i befolkningen som helhet, över 9 procent.

Mattias Karlsson är integrationspolitisk talesperson i Sverigedemokraterna, ett parti som vill minska asyl- och anhöriginvandringen med 90 procent. Han är inte överraskad av det ökade stödet.

– Många utlandsfödda bor ju i de segregerade förorterna. De ser problemen som den här väldigt stora invandringen skapar. Till exempel i skolan där det kommer in ständigt nya elevkullar med väldigt stora behov, som har språksvårigheter, bristande kunskaper och erfarenheter av skolvärlden från sina hemländer. Vilket då tränger undan andra elever med behov. Det är de som får sina bilar uppbrända när det blir upplopp, säger han.

Nima Gholam Ali Pour är bloggare och debattör, och var tidigare ordförande i en socialdemokratisk förening i Malmö, men han lämnade partiet i protest mot att Omar Mustafa från Islamiska förbundet valts in i partistyrelsen. Han blev medlem i Sverigedemokraterna istället. Han läste på om olika partier och insåg att det var SD som han delade flest åsikter med.

– När det gäller invandringen till exempel så måste vi ha en invandring som inte gör att samhällen förändras över en natt. Och det är den sortens invandring som vi har nu, säger Nima Gholam Ali Pour.

Han har fått en del negativa reaktioner på partibytet, berättar han. Men att han själv är invandrare har inte med saken att göra, säger han.

– Det är inte alls konstigt att jag vill diskutera invandring och att jag har en viss ståndpunkt. Bara för att jag är invandrare betyder inte det att jag vill ha mer invandring. Jag har inte en betingad ståndpunkt, utan jag får välja vilken ståndpunkt jag har, säger han.

Ekots politiske reporter Pontus Mattsson har följt SD länge och också skrivit en bok om dem. Han konstaterar att partiet alltid lockat till sig en del personer med utländsk bakgrund. Oftast har det då handlat om personer som invandrade från Sydeuropa under arbetskraftsinvandringens dagar på 50- och 60-talen. En annan grupp är de som delar Sverigedemokraternas kritiska syn på islam, säger Pontus Mattsson.

– Dels kan det vara kristna invandrargrupper som känner sig förföljda av muslimer, kanske inte i första hand i Sverige, men i andra delar av världen. Och sedan finns det också människor som kommit till Sverige för att de i hemlandet har varit förföljda av religiös extremism, och politiska ledare med religiösa förtecken, i Iran till exempel.

Det finns också ett värdekonservativt drag i Sverigedemokraternas politik som kan attrahera väljare med invandrarbakgrund, säger Pontus Mattsson, och detsamma konstaterar journalisten och författaren Anna-Lena Lodenius.

Också hon har följt Sverigedemokraterna under lång tid, och på en dålig telefonledning lyfter hon bland annat fram partiets vurm för kärnfamiljen, motståndet mot homoadoptioner, anti-feminismen och synen på kyrkan som kulturbärare.

– Det finns en massa sådana frågor som man absolut kan hålla med om även om man har en invandrarbakgrund. Det är att göra det lite lätt för sig om man säger att SD bara är ett invandringsfientligt parti, det är de faktiskt inte bara. Det är också det absolut mest värdekonservativa parti vi har, säger hon.

Anna-Lena Lodenius tycker också att vi ofta klumpar ihop personer med utländsk bakgrund på ett fyrkantigt sätt.

– Jag tror också att man måste tänka att även en invandrare kan vara invandringsfientlig. Även en invandare kan till exempel tycka att man själv kom för längesedan och att man då fick slita och kämpa för att bli anpassad i Sverige. Så kommer det hit folk senare som man kanske tycker haft det för lätt. Det är en ganska vanlig uppfattning: Att vi daltar med de senare tillkomna invandrarna, säger hon.

Men även om det finns ganska många med utländsk bakgrund som kan känna sig hemma i Sverigedemokraternas åsikter, så har det varit svårare för många av dem som försökt jobba i partiet som förtroendevalda. Det mest kända exemplet är Södertälje, där många kristna irakier engagerade sig i partiet inför valet 2010. Flera av dem valdes också in i kommunfullmäktige, men lämnade besvikna partiet mitt under mandatperioden. Några av dem pratade om att de utsatts för diskriminering.

Alla andra partier talar gärna om att det är värdefullt att få in den speciella erfarenhet som personer med invandrarbakgrund har, säger Pontus Mattsson på Ekot. Där skiljer Sverigedemokraterna ut sig.

– Något sådant har jag inte hört från Sverigedemokraternas sida, utan de som kommer till SD, de ska acceptera SD:s politik, och den bygger på att de som kommer till Sverige ska bli svenskar på det sättet som SD definierar svenskhet. Då måste man lämna nästan allt som har med sig i bagaget därhän, för att då gå upp i den här svenskheten som SD beskriver, säger han.

Ja, hur mycket av sin egen särart kan man egentligen behålla när man engagerar sig i Sverigedemokraterna? Kan man som invandrare stödja skolans modersmålsundervisning till exempel, som SD vill avskaffa? Ja, det går nog, säger Mattias Karlsson, partiets integrationspolitiske talesman. Men tror man på en mångkultur som sträcker sig utöver mat och dans, får man nog leta nån annanstans.

 – Mångkultur är väldigt yvigt definierat i dag. Om man med det menar ett samhälle där det finns kulturella influenser från olika delar av världen. Den typen av mångkulturalism är oproblematisk så länge det handlar om mat och dans och sådana saker. Men om man tror på mångkulturalism, det vill säga att alla kulturer ska vara jämställda i Sverige, och att svenska grundläggande normer och värderingar inte ska ha en överordnad position i Sverige, då är det nog också väldigt svårt att känna sig hemma i Sverigedemokraterna.

Där går gränsen?

– Ja, säger Mattias Karlsson, partiets integrationspolitiske talesman i SD.

Anders Ljungberg
anders.ljungberg@sverigesradio.se
Zinat Hashemi
zinat.hashemi@sverigesradio.se

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".