Afrosvenskar mest drabbade av hatbrott

Publicerat måndag 3 februari kl 16:08
Demonstration mot rasism och hatbrott i Malmö. Foto: Drago Prvulovic / SCANPIX
I höstas protesterade Malmö mot hatbrott efter en misshandel i Krocsbäck. Foto: D. Prvulovic / SCANPIX

Afrosvenskar är mer drabbade av diskriminering och hatbrott än andra. Detta är något som samhället måste ta på stort allvar, menar integrationsminister Erik Ullenhag.

– Det är oroväckande att vi har en ökning av hatbrott med afrofobiska motiv. Det vill säga att vi vet att det finns en främlingsfientlighet och diskriminering som drabbar svarta eller afrosvenskar i Sverige i dag och det behöver vi ta på stort allvar, säger Erik Ullenhag om Mångkulturellt Centrums nya kartläggning av afrofobin i Sverige.

Mursal Ismail Isa är somaliesvensk och bor i Borlänge. Han har själv upplevt diskriminering och rasism och han tror att orsaken är okunnighet.

– Så fort okunnighet tar plats i människornas tankesätt då dyker upp det som kallas nedvärdering och även syndabockar. Men de som vill hitta syndabockar hos afrikaner och mörka människor i vårt samhälle tror jag är de som redan har misslyckats, säger han.

De övriga, de som tror på alla människors lika värde, förstår också det värde som livet i ett mångkulturellt samhälle bär med sig, säger Mursal Ismail Isa. Han menar att man som medborgare i ett sådant samhälle själv måste ta ansvar och handla utifrån de rättigheter och skyldigheter som medborgarna har. Rapporten från Mångkulturellt centrum talar också om det.

Hatbrott anmäls väldigt sällan. Det betyder konkret att de 4 000 hatbrott, av vilka 17 procent är riktade mot afrosvenskar, egentligen kan vara toppen av ett isberg. Offren är inte sällan skeptiska och tror inte att det finns vilja eller möjlighet att komma åt problemet. Integrationsminister Erik Ullenhag skulle gärna vilja se att fler anmäller men i dagens läge talar han om ett förmodligen stort mörkertal.

– Det är så generellt när det gäller hatbrott att det är för lite som anmäls. Jag träffar på det när jag pratar med svenska muslimer eller när jag pratar med svenska judar och andra grupper som drabbas av främlingsfientlighet, att ibland låter man bli att anmäla och det är djupt allvarligt. Så en av de saker vi behöver jobba mer med är att se till att den som drabbas faktiskt anmäler. Just det att vi vet att det finns ett mörkertal gör att det är mycket svårt att säga hur stort det mörkertalet är, och mitt tydliga budskap handlar ju om att är man drabbad så ska man anmäla det därför att rättssystemet ska ta det på allvar.

Somalier, som toppar statistiken när det gäller vilka som blir utsatta för rasism och hatbrott, är överaskande nog ofta omedvetna om det, säger Mursal Ismail Isa. Vår passivitet kan bli bidragande orsak till att somaliska barn drabbas av samma brott i framtiden, säger han.

– Det är vi vuxna som har kommit till det här samhället så vi måste ta ansvar och försöka förstå hur det svenska samhället fungerar och på så sätt så kan vi också hjälpa våra barn, att bli integrerade på ett positivt sätt och till och med att de blir mottagna på ett positivt sätt, säger Mursal Ismail Isa.

FN:s rasdiskrimineringskommitté har vid flera tillfällen kritiserat Sverige för att sakna en tydlig strategi mot hatbrott. Sverige tar problemet på allvar och mer är på gång, lovar integrationsminister Erik Ullenhag.

– Vi har ett väldigt tydligt ledarskap i Sverige när det gäller att ta främlingsfientlighet och rasism på allvar och jag kommer i riksdagen till våren att lägga fram en skrivelse kring vad vi gör och vad vi behöver göra mer för att möta främlingsfientlighet och rasism. Sedan finns det en internationell diskussion kring att vi borde ha mera statistik kring etnisk tillhörighet, därför att det är ett sätt att få in kunskap. Det säger jag redan i dag att jag inte kommer att bidra till, därför att jag är oroad över hur judar och romer i Sverige reagerar över mer av etniskt baserad statistik. För att de känner till ett 1900-tal då den statistiken användes på ett sätt som har varit en grund för rasistiska handlingar.

Men någon sorts statistik som berör gruppen afrosvenskar måste ändå finnas, för till exempel i rapporten nämner man att den gruppen omfattar cirka 180 000 invånare, vilket i slutet av  2011 motsvarade 1,9 procent av den svenska totalbefolkningen?

– Ja men sedan är det så här också: vilken statistik vi för sänder också en signal i ett samhälle. Min utgångspunkt är: föds du i Sverige så ska signaler från myndigheter och från svensk politik vara att du är en del av det svenska samhället. Ganska länge var det så att vi hade statistik även på andra generationens invandrare. Jag har ju mött - och möter fortfarande - många som tycker att det känns exkluderande. Och det är baksidan av myntet att säga att vi borde har mer statistik kring om du har två föräldrar födda i ett afrikanskt land. Den identifikationen måste människor själva bestämma. Det är en av anledningarna till att jag är skeptiskt till etnisk baserad statistik, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Mursal Ismail Isa, somaliesvensk som bor i Borlänge, efterfrågar ömsesidig förståelse och gemensamt arbete för att bekämpa rasism. En gång i tiden orkade han inte mer än att le när någon frågade när han ska åka tillbaka till sin afrikanska hydda. Idag gäller annat, säger han.

– Det är bara att inse att man bor i Sverige och att man är en del av det svenska samhället. Och därför måste man ta fajten på ett positivt sätt. Det finns ingen plats att tänka på att jag återvänder imorgon till Somalia. Det som gäller är att inse att man bor i Sverige och därför ska man verka för att försöka få ett väldigt positivt fungerande harmoniskt samhälle, säger Mursal Ismail Isa.

Olgica Lindquist 
Olgica.Lindquist@sverigesradio.se

Kenadid Mohammed
Kenadid.Mohammed@sverigesradio.se

Skriv ut

Dela