Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Inga belägg för att ligor styr tiggarna

Publicerat onsdag 26 februari 2014 kl 12.00
Har ändrat uppfattning om att ge pengar till tiggare
(1:57 min)
Michael Anefur. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Enligt Michael Anefur (KD), nationell hemlöshetssamordnare, finns det inget som tyder på att det ligger kriminalitet bakom tiggande EU-medborgare.

– Det har påståtts väldigt många gånger att det här är organiserad brottslighet, att det är ligor och att de som tigger på gatan inte får behålla någonting. Då har jag pratat med alla stora frivilligorganisationer runt om i Sverige, jag har pratat med socialförvaltningen i de stora kommunerna, jag har pratat med poliser i ett antal distrikt -- och ingen vill stå för att det skulle vara kriminellt eller att det skulle vara ligor. 

Michael Anefur är sedan september 2011 nationell samordnare vid socialdepartementet i kampen mot hemlösheten. Han säger till SR International att han har hört många som hävdat att det är ligor som kontrollerar tiggandet, men att det inte finns något som tyder på att det är så.

Enligt den information som Michael Anefur har fått från frivilligorganisationer kan en tiggare få in uppskattningsvis mellan 1 500 och 2 000 kronor i månaden. Förut var han emot att ge pengar till tiggare eftersom den svenska välfärden tog hand om de svenska tiggarna. Men de nya som kommer från andra EU-länder kan inte utnyttja den svenska välfärden, säger han, och numera ger han själv gärna en peng när han går förbi tiggare på gatan. 

– Det nya som vi har sett är EU-medborgarna som då inte har rätt att ta del av det svenska välfärdssystemet, utan de facto lever på de pengar som de kan tigga ihop. 

Michael Anefur vet inte hur många EU-medborgare som tigger i Sverige. Men lösningen på denna hemlöshet och fattigdom är att lösa de grundorsaker som finns i deras hemländer. 

– Lösningen ligger ju i att bekämpa det som är grundorsakerna, det är djup fattigdom i många länder, det finns en utbredd diskriminering på många håll, och inte minst så finns det korruption som också är ganska utbredd. Och ska man komma tillrätta med det här så är det de grundorsakerna som måste rättas till, säger Michael Anefur, nationell hemlöshetssamordnare.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".