Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
EU-valet

Extra pengar ska öka valdeltagandet

Publicerat torsdag 10 april 2014 kl 10.52
"Kan handla om att partierna prioriterar bort områden"
(1:58 min)
Birgitta Ohlsson, EU- och demokratiminister. Foto:Jenny Pettersson/TT

Inför årets val satsar regeringen för att få fler unga och utrikes födda att rösta. Det är förskräckligt att så få röstar i vissa områden, säger demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP).

I förra EU-valet 2009 fanns det områden i de största städerna, där inte ens var femte röstberättigad deltog.

– Det är klart att jag blir ledsen över att vi har ett lågt valdeltagande generellt, på 45 procent. Men också att sårbara grupper i samhället röstar i än mindre utsträckning. Det är jättetråkigt, säger Birgitta Ohlsson, EU-och demokratiminister.

En granskning som SR International gjort bland landets 30 största kommuner visar att det nästan alltid är i valdistrikt i utsatta miljonprogramsområden som valdeltagandet är som lägst. Vid EU-valet 2009 röstade mindre än 15 procent i Herrgården i Malmöstadsdelen Rosengård, mindre än 20 procent röstade i ett valdistrikt i östra delarna av Rinkeby i Stockholm. Och vid Rymdtorget i Bergsjön i Göteborg knappt 22 procent.

– Det kan handla om en maktlöshet. Det kan handla om att politiska partier prioriterar bort områden där det redan är ett lågt valdeltagande. Partierna har en enorm hemläxa här, säger EU- och demokratiminister Birgitta Ohlsson.

Därför satsar nu regeringen 60 miljoner kronor för att få upp valdeltagandet i årets båda val, främst bland unga - genom skolval bland annat - och bland utrikes födda.Och det mesta av pengarna - 44 miljoner - går just till de politiska partierna.

Men frågan är om den här typen av valinsatser hjälper. Problemet är knappast brist på information, säger Gent Gërguri som bor i Herrgården i Malmö.

– Många vet vad EU är, men jag tror inte att det är många som engagerar sig, och bryr sig. De ser det inte som att det är någonting som hjälper i livet, säger han. 

Magnus Dahlstedt är biträdande professor i etnicitet vid Linköpings universitet och han har intervjuat boende i miljonprogramsområden om deras syn på röstande. Han säger att det ofta är ett medvetet val att strunta i att rösta.

– Och det kan man inte bara vifta bort, som att det har med ointresse att göra, eller att man är oinformerad. Jag tror att man i allra högsta grad är informerad. Och kritisk. Och väljer då att inte rösta. Och det måste vi ta på allvar som en signal samtidigt, säger Magnus Dahlstedt.

Han är också tveksam till den här typen av speciella valinsatser. Det är strukturella orättvisor i samhället som ligger bakom det låga valdeltagandet, och det är inte säkert att politikernas plötsliga intresse tas emot som man hoppas, säger han.

– Medborgare som bor i miljonprogrammen är ju inte dummare än att de ser att politiker vill komma ut och ragga deras röster inför valet. Men varför kommer de inte hit annars? Varför kommer de hit just nu? De lurar oss. Och det riskerar att skapa ökad misstro också. 

Men Birgitta Ohlsson (FP), som ägnat stora delar av de senaste månaderna åt att besöka inte minst miljonprogramsområden inför EU-valet, känner inte igen sig i det här.

– Nej, hade vi inte gjort någonting hade vi fått kritik för det. Vad vi än gör så tror jag folk tycker att det är fel. Men nu gör vi något. Vi vill göra skillnad och göra det bättre och det hoppas jag ger resultat.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.