Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
RADIO SWEDEN valfråga 6: De papperslösa

Tre partier vill ge papperslösa rätt till samma vård som andra

Publicerat torsdag 4 september 2014 kl 11.13
"Rätten till hälsa är en unik mänsklig rättighet"
(3:42 min)
I juli 2013 fick papperslösa rätt till "vård som inte kan anstå". Nu vill MP, V och C gå vidare med ytterligare en reform. Foto: Karin Tengby/TT

De papperslösas rättigheter har stärkts på senare år. Nu vill Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centern gå vidare och ge de papperslösa rätt till samma vård som alla medborgare har.

– Vi anser att alla papperslösa, tillståndslösa, människor måste få hjälp på exakt samma villkor som andra. Vi tycker att rätten till hälsa är en unik mänsklig rättighet som följer med varje person, och då spelar det ingen roll vilket papper man har i fickan, säger Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson Christina Höj Larsen.

Vad ska skilja då mellan att man har ett uppehållstillstånd och inte har ett, om man får samma rättigheter?

– När det gäller vård och hälsa ska det inte skilja någonting. Det står i de mänskliga rättigheterna.

Det var för ett år sedan, 1 juli 2013, som alla barn till papperslösa - alltså personer som inte har rätt att vistas i Sverige - fick rätt att gå i skolan, och även samma rätt till vård som alla andra barn. Vuxna papperslösa, som tidigare bara hade rätt till akut vård, fick nu rätt till sådan vård "som inte kan anstå", alltså vård som man inte kan vänta med.

Förutom Vänsterpartiet vill också Miljöpartiet och Centern göra så att även papperslösa vuxna får rätt till samma vård som alla andra i landet.

Socialdemokraterna vill vänta och se hur väl den ett år gamla lagen fungerar, och även Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna konstaterar att de papperslösas rättigheter redan har stärkts relativt nyligen, och föreslår inga förändringar.

Miljöpartiet vill också att personer som inte kan avvisas av skäl som de själva inte kan påverka (till exempel om hemlandet vägrar ta emot dem), bör få uppehållstillstånd efter två år.

Vänsterpartiet å sin sida vill att personer som levt som papperslösa i Sverige i fyra år - även om de medvetet hållit sig undan - ska beviljas asyl. En sorts flyktingamnesti alltså.

Men det här vänder sig såväl allianspartierna som Socialdemokraterna emot. Moderate migrationsministern Tobias Billström säger bestämt nej till den här idén.

– Det fungerar aldrig särskilt bra när man fattar beslut om de här frågorna. Därför att när om du väl har fattat beslut om att de här människorna som blivit prövade, eller befinner sig olagligt, få uppehållstillstånd. Då kommer ett antal människor sedan att välja att också gå under jorden i avvaktan på att en sådan amnesti ska infrias. Så har det sett ut i alla andra länder, säger han.

Men det tror inte Vänsterpartiets Christina Höj Larsen på. Att leva som papperslös och gömd så länge är ingenting man gör utan vidare, säger hon.

– Människor gömmer sig inte i fyra år lättvindigt. Det är ingen lätt beslut man tar. Och vi ser faktiskt att vi har en utlänningslagstiftning med klara brister. Där människor faktist fortfarande utvisas till tortyr, säger Christina Höj Larsen.

Det parti som skiljer ut sig i den här frågan är Sverigedemokraterna, som bland annat helt vill avskaffa rätten till vård för papperslösa.

Det är ingen som vet hur många papperslösa som lever i Sverige idag. Uppskattningarna som görs brukar spänna mellan 10 000 och 50 000 personer. Och det finns ingen enkel lösning på problemet med att så många människor lever på det här sättet, säger migrationsminister Tobias Billström:

– Det är en komplicerad fråga för det handlar om många olika saker.  Dels handlar det naturligtvis om att människor som fått avslag i grund och botten måste respektera beslutet att lämna Sverige. Man har gått igenom en rättssäker asylprocess, man har haft möjlighet att lägga fram sin sak inför en domstol och man har fått nej. Det andra problemet man måste ta tag i, det är naturligtvis det faktum att en del länder inte tar tillbaka sina egna medborgare, i strid med folkrätten och internationell rätt. Och det är nåt vi måste jobba med på diplomatisk väg med andra stater som har liknande problem, säger moderate migrationsministern Tobias Billström.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".