Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Muslimer uppmanas att inte rösta

Publicerat fredag 12 september 2014 kl 13.15
"Det är vår skyldighet att rösta"
(3:51 min)
Foto: Sveriges Radio

Samtidigt som många arbetar för att få upp valdeltagandet i invandrartäta områden, så delar den islamistiska organisationen Hizb ut-tahrir ut flygblad som uppmanar muslimer i Sverige att bojkotta valet.

Ibrahim Bouraleh som är ordförande för Islamiska förbundet i Järva-området i Stockholm, där bland annat Rinkeby och Tensta ligger, känner till Hizb ut-tahrirs aktivitet i området. Det går tvärtemot det arbete som förbundet gör med att höja valdeltagandet, där man bland annat ordnat valdebatter, både på somaliska och svenska, och också tagit upp valet under fredagsbönen.

– Vi tycker att det ligger också i vårt ansvar att bilda opinion och att höja valdeltagandet. Det är ungefär 50 procent som röstar i vårt område, så vi har pratat de senaste tre veckorna på fredagspredikan om vikten att rösta, och det är vår skyldighet att rösta, säger Ibrahim Bouraleh.

I foldern som organisationen Hizb ut-tahrir delat ut inför valet står det "Västerländsk politik - nej tack", och i den förklaras hur det strider mot islam att delta i västerländska val, eftersom det innebär en total acceptans av demokratin och dess värderingar, som sekularism och jämställdhet. 

I Sverige får man inte tvinga, eller förhindra, någon att rösta. Det är olagligt och kan ge böter eller fängelse.  Däremot är det tillåtet att göra så som Hizb ut-tahrir gör, det vill säga propagera och uppmana folk att inte rösta. 

I Socialdemokraternas valstuga i Rinkeby centrum står Estanislao Mboro som kandiderar till landstinget i Stockholm. Han har sett Hizb ut-tahrirs kampanj, och även om han poängterar att det inte utgör ett brott så tycker han att det är problematiskt.

– Det motverkar demokratin. Och på det sättet kan man liksom tycka att man skulle kunna skärpa de demokratiska spelreglerna. Inte förbjuda, men att man inte samtidigt får motverka demokratin och utnyttja demokratin för egna syften, säger Estanislao Mboro. 

Hizb-ut-tahrir är en internationell islamistisk organisation som varit verksam i Sverige i ett par år. I Sverige rör det sig bara om ett hundratal anhängare, bedömer Per Gudmundson, ledarskribent på Svenska Dagbladet som specialintresserat sig för islamisk fundamentalism, men i grannlandet Danmark har de väckt desto mer uppmärksamhet. 

Organisationen är kontroversiell eftersom den har som övergripande mål att upprätta ett kalifat, en global islamisk stat för muslimer, vilket skulle upphäva befintliga statsskick. Organisationen är förbjuden i flera länder i Mellanöstern. Men Per Gudmundson tror inte att Hizb ut- tahrirs antivalpropaganda kommer göra så stor skillnad i Sverige. 

– Jag tror att Hizb ut-tahrirs verksamhet spelar mycket liten roll i Sverige. Jag tror möjligen att det kan vara negativt för de flesta andra muslimer, därför att man får en dålig bild muslimer generellt kanske, om man inte inser att Hizb ut-tahrir är en väldigt liten sekt som inte har med vanligt folk att göra egentligen, säger Per Gudmundson. 

Och Ibrahim Bouraleh på Islamiska förbundet i Järva tror inte heller att Hizb ut-tahrir får så mycket inflytande. Deras tolkning att islam säger att man inte ska rösta i den västerländska demokratin håller han inte med om.

– Det får stå för dem. Det tillhör ju också demokratin, att man får välja, eller inte välja. Men det är en liten grupp. De är inte högljudda, representerar ingen moské eller någon stor gruppering. Och jag tror inte att det är de som är hindret som gör att det är många som inte röstar, utan det är en delaktighet- och demokratifråga egentligen.

Vi har sökt Hizb ut-tahrir i Sverige. Vi hänvisades då till Danmark, men företrädarna där har inte återkommit till oss.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".