Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sverigedemokrater får större inflytande i asylärenden

Publicerat onsdag 17 september 2014 kl 11.00
"En asylsökande ska inte behöva hamna i domstol med en sverigedemokrat"
(4:29 min)
I dag finns det migrationsdomstolar i Luleå, Malmö, Göteborg och Stockholm. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Efter valet kommer fler sverigedemokrater sitta som nämndemän i migrationsdomstolar och få större inflytande över asylärenden. Det tycker Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är olyckligt.

– Det är ju allvarligt om det är så att det ska sitta sverigedemokrater i våra domstolar. Skälet till det är att också nämndemän är domare, och domare kan givetvis ha olika politiska föreställningar men vad som skiljer det här åt är att Sverigedemokraterna har som program att man ska stoppa asylinvandringen. En asylsökande som då kanske kämpar för sin överlevnad och sitt liv ska inte behöva riskera att hamna i en domstol där det sitter en sverigedemokrat som man vet på förhand motsätter sig att bevilja asyl i Sverige, säger Advokatsamfundets generaldirektör Anne Ramberg.

Sverigedemokraternas stora framgångar i årets val innebär att partiet kommer att få utse betydligt fler nämndemän till svenska domstolar. Ju fler mandat ett parti får i kommun- och landstingsfullmäktige desto fler nämndemän - eller så kallade lekmannadomare - får partiet utse.

Nämndemän dömer tillsammans med domare i tings- och hovrätter samt förvaltnings- och migrationsdomstolar. De kan alltså få makten att bevilja eller ge avslag på asylansökningar som tas upp i migrationsdomtolen, och det är det som Anne Ramberg, generalsekreterare på Advokatsamfundet, tycker är problematiskt.

Men Sverigedemokraternas rättspolitiska talesperson Richard Jomshof tycker att oron är överdriven och betonar att det inte gjorts några studier som visar att sverigedemokrater dömer annorlunda än andra nämndemän.

– Jag tycker att den här kritiken är ganska märklig. För det första är de ju inte bundna till partierna utan de sitter där som enskilda individer och som folkets företrädare. Det är väl bara bra att ha människor från olika samhällsklasser, olika partier och som har olika bakgrund. Det är väl det som är demokratins styrka, säger Sverigedemokraternas rättspolitiska talesperson Richard Jomshof.

I ett flertal kommuner runtom i Sverige har sverigedemokrater tvingats att lämna sina uppdrag som nämndemän efter att de uttryckt sig rasistiskt och bedömts olämpliga som domare. I Ystad lämnade på tisdagen en sverigedemokrat sitt uppdrag som nämndeman efter att han, enligt tidningen Expressen, skrivit rasistiska inlägg på nätet.

Marianne Åkerblad är nämndeman i Ystads tingsrätt och jobbade tillsammans med mannen och hon säger att hans politiska åsikter påverkade hans arbete i rätten.

– Framförallt när vi har haft personer som är av utländsk bakgrund, då har det lyst igenom vilken uppfattning vederbörande har, säger Marianne Åkerblad.

Mannen själv nekar till att han skrivit de rasistiska inläggen och hävdar att någon hackat sig in på hans dator och skrivit inläggen i hans namn.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg säger att den här typen av fall belyser problemen med att nämndemän utses av politiska partier. Hon säger att det riktats kritik mot systemet länge eftersom olika partier har olika syn på bestraffning och hon tycker att nämndemannasystemet, som det ser ut i dag, bör avskaffas helt och hållet.

– Att sitta i till exempel komplicerade skattemål och ha nämndemannamajoritet är mycket egenartat. Det är ju ingen som skulle komma på idén att åka till ett sjukhus och be att få sitt hjärta opererat av någon som aldrig gjort det förut. Jag är mycket kritisk till nämndemannainstitutet överhuvudtaget. Det finns många duktiga nämndemän som fyllt en väldigt viktig funktion, men som det är nu så tycker jag att man ska avskaffa det, säger Anne Ramberg.

Men nämndemannen Marianne Åkerblad håller inte med. Hon tycker att dagens system gör det möjligt att få en mångfald i rätten.

– Jag ser inga som helst brister i det, för jag tycker att om man väljer politiskt så får man en bredd med olika ideologiska bakgrunder och olika åldersgrupper, så rekryteringsmässigt tycker jag att det är en jättebra idé. Men det är synnerligen viktigt att man har en ordentlig utbildning för nämndemän, och där tycker jag att det brister lite i dag, säger Marianne Åkerblad.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".