Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vem bestämmer över vem i Sverige i dag?

Publicerat fredag 31 oktober 2014 kl 06.00
"Det är ett helt annat samhälle i dag än för 25 år sedan"
(3:33 min)
Riksdagshuset i Stockholm. FOTO: Jonas Ekströmer/TT

Professorn i statsvetenskap Bo Rothstein vill att Sverige ska göra en ny maktutredning för att kartlägga hur mycket makt svenskar har över sina levnadsvillkor.

– Det är ju länge sedan den tidigare maktutredningen kom - det är ju nästan 25 år sedan - och sedan dess har det ju skett väldigt omfattande förändringar av det svenska samhället och dess maktförhållanden som vi inte riktigt har kunnat klarlägga, säger Bo Rothstein.

Den senaste så kallade maktutredningen beställdes 1990 av vice-statsminister Ingvar Carlsson och hade som mål att ta reda på hur stor möjlighet svenskar hade att påverka sina levnadsvillkor och om vissa grupper i samhället hade större möjlighet - eller mer makt - att göra det än andra.

Utredningen tittade alltså närmare på hur mycket människor av olika kön, samhällsklasser och från olika delar av landet kände att de kunde påverka saker som hur deras skattepengar användes, hur politiska beslut togs eller vilken skola deras barn skulle gå på.

Men Sverige har genomgått stora förändringar sedan början av 1990-talet och därför behövs det en ny kartläggning för att ta reda på hur maktförhållandena ser ut i dag, säger professorn i statsvetenskap Bo Rothstein.

– Det finns många perifera studier, men problemet är att det är ingen som har tagit ett helhetsgrepp på vad alla de här förändringarna innebär för ett samhälle som det svenska. Det har hänt så många saker nu som förmodligen, på ett fundamentalt sätt, ändrat maktförhållandena i Sverige och som vi behöver få genomanalyserat, säger Bo Rothstein.

I början av 1990-talet hade Sverige bara 2 procents arbetslöshet jämfört med omkring 8 procent i dag, de ekonomiska klyftorna i samhället var mindre och vi var inte medlemmar i EU.

Det politiska systemet har också förändrats de senaste 25 åren, säger Bo Rothstein. De politiska partierna har tappat medlemmar, politiker har inte längre något inflytande över centralbanken eller riksrevisionen och EU-kommissionens och EU-domstolens beslut väger tyngre än beslut fattade av svenska politiker.

Dessutom hade Sverige en helt annan typ av invandring. Och allt detta kan ha haft stora effekter på vilka som har makt och inflytande i dag, säger Bo Rothstein.

– Det är ju ett helt annat samhälle när det gäller antalet invandrare och var invandrarna kommer ifrån än vad det var tidigare och detta har också skapat nya maktskillnader som vi inte riktigt har några goda studier på vad de innebär, säger Bo Rothstein.

Den förra utredningen resulterade i flera böcker och låg till grund till debatter om jämställdhet och medborgarinflytande i politiken. Samtidigt var det en väldigt dyr och omfattande studie som tog hela fem år att genomföra, men Bo Rothstein säger att den här typen av studier måste få ta tid för att ge något resultat.

– Vi har haft en mängd kortare utredningar som inte har gått på djupet av de här sakerna. Ett sådant här projekt måste få 4-5 år på sig för att kunna gräva på djupet och komma med några nya resultat, annars är det lätt att man bara sammanfattar den forskning som redan finns utan att tillföra några empiriska resultat, säger Bo Rothstein.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".