Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Svenska soldater på väg till Mali

Publicerat söndag 2 november 2014 kl 10.00
"De behöver öva hur man hanterar barnsoldater"
(7:28 min)
En svensk soldat i Afghanistan. Foto: Alexander Karlsson / TT.
En svensk soldat under insatsen i Afghanistan. Foto: Alexander Karlsson / TT.

Den 3:e november ska 120 svenska militärer infinna sig i Mali för att förbereda för den svenska FN-styrka som anländer i januari.

I början av 2015 kommer den svenska styrkan i norra Mali att bestå av 250 fredsbevarande soldater. Svenskarnas uppdrag går ut på att tillsammans med andra ur FN-styrkan upprätthålla säkerheten i den vidsträckta öknen i norra delen av landet, där den nordafrikanska grenen av al-Qaida tillsammans med Tuaregseparatister 2012 tog över kontrollen och införde sharialagar - tills ifjol då franska soldater tog kontroll över området. Uppdraget anses vara mer komplicerat än det som svenska styrkor har haft i Afghanistan - inte minst med tanke på alla barnsoldater.

”Vi förbereder våra soldater noggrant. Man kan inte förutse allt, men erfarenheter från Afghanistan är till hjälp”, säger Håkan Hedlund som ledde de svenska styrkorna där.

– Sedan har vi en lärdom som jag pekar på också -  att man måste vara beredd på att uppdraget kan variera, skifta i både intensitet och den uppgift som uppdraget följer. Det är en utmaning att ha flexibiliteten i styrkan då. Även om det framförallt är en uppgift för Försvarsmakten som helhet över en längre tid än för det enskilda uppdraget som en enhet i sex månader har att hantera.

Överste Håkan Hedlund som har delansvaret att sätta upp Mali-styrkan betonar även vikten av utbildning i de så kallade mjuka frågorna såsom kultur och språk. För att instruera dem som ska till Mali använder försvaret sig därför av den kunskap som Peter Toftgård, programdirektör på Erikshjälpen, som har bott länge i Mali, har. Sedan är det så att man aldrig kan förbereda sig för allting, säger överste Håkan Hedlund.

– Det är ju tyvärr omöjligt, men man får förbereda sig så mycket man kan.

Rebellanfall, landminor, kidnappningar…men det är inte bara det som hotar. Värst av allt anses det vara att man på den motsatta sidan även har barnsoldater. Franska trupper har redan varit tvungna att öppna eld mot dem. Många av dessa barn är drogade och svåra att förhandla med.

Den kanadensiske generalen och senatorn Roméo Dallaire, som var befälhavare för FN:s fredsbevarande operation i Rwanda för ca 20 år sedan, deltar i utbildningen av svenska soldater. Han är också grundare till organisationen Child Soldiers Initiative, som bär hans namn och arbetar mot utnyttjande av barn i krig.

– Svenskarna kommer vara en del av styrkan i Mali och då kommer de att behöva öva på att hantera barnsoldater, eftersom barn utgör de allra flesta hoten. Så soldaterna behöver mer än bara lektioner i internationell rätt. Det är livsviktigt att de också får taktisk träning innan de åker, säger general Roméo Dallaire.

Det är viktigt, säger han, att länder som Sverige också är med och bygger upp koalitionsstyrkor så att inte allt ansvar hamnar på Frankrike.

Den FN-ledda insatsen i Mali kommer att bli mer multinationell än den för svensk del praktiskt taget avslutade Natoledda insatsen i Afghanistan. I Mali kommer det att finnas en hel del fransktalande länder, länder med olika bra militär utrustning, och FN-soldater med ojämna utbildningsnivåer.

Sverige bidrar alltså med ett underrättelseförband vilkets uppdrag blir att upptäcka fienden i tid för att skydda civilbefolkningen och FN-trupperna. Och enligt utrikesminister Margot Wallström handlar det om en utomordentligt kompetent styrka.

– Vi vet att vi kommer att ha mycket kunniga, professionella och välutbildade soldater där. Men det är också en farlig situation och det är viktigt att ständigt hålla sig uppdaterad om säkerhetssituationen.

Men vad händer om det trots allt inträffar något oönskat? Om det skulle inträffa något som man inte är beredd på, så har Försvarsmakten ett mer genomarbetat program att ta hand om upplevelser när soldaterna kommer hem, säger överste Håkan Hedlund.

– Och där har ju också lagen ändrats så att vi har ett livstidsansvar i Försvarsmakten, att följa upp och stödja veteranerna och familjerna, säger han. 

Det hur familjerna har det under insatsen har kanske Afghanistan satt på sin spets, säger överste Håkan Hedlund. Men det är inte bara familjerna som minns att fem svenskar förlorade livet där under Sveriges 13 år långa insats. Vi har också sett andra nationer hamna i chocktillstånd på grund av det som hänt under vissa internationella interventioner.  Allmänheten förbereder man bäst genom att kommunicera betydelse och behov av insatsen, menar överste Håkan Hedlund.

– Det är ju något för inte minst våra politiker att tala om - om insatserna. Varför de görs och inte. Det är ju något som hela nationen har bestämt sig för att stödja och jobba med och då måste vi ju, tycker jag, adresseras lite mer kontinuerligt av de som beslutar samt högre chefer och media.

Både överste Håkan Hedlund och utrikesminister Margot Wallström betonar att från det svenska folkets håll finns en uttalad vilja att bidra. Oron finns självklart också i bakgrunden - men det är något som man måste handskas med, säger Wallström.

– Vi kan inte heller räkna med att göra en insats bara på ställen där vi inte alls utsätter oss för fara. Det här innebär ett viktigt uppdrag också för att skydda civilbefolkningen och därför så tror jag ändå att det finns en förståelse. Och det enda vi kan göra utöver detta är att beskriva exakt hur vi förbereder dem på bästa sätt.

Förutom i Timbuktu har det i Sahel-regionen funnits ett mindre antal stabsvenska officerare sedan 2013. De är posterade i huvudstaden Bamako där FN:s nuvarande styrka Minusma har sitt högkvarter. Hela Minusma kommer att bestå av cirka 8.500 personer.

Parallellt med insatserna löper försöken till nya förhandlingar mellan den maliska regeringen och sex olika beväpnade rebellgrupper i ett försök att nå ett långsiktigt fredsavtal i den djupt delade nationen.

Bakgrund:

 

  • Riksdagen har beslutat att Sverige ska bidra med upp till 400 soldater i den FN-ledda insatsen för att skapa stabilitet i Mali.
  • Den svenska militärinsatsen kan under ett år kosta upp till 748 miljoner kronor.
  • Riksdagens beslut 12 juni innebär att den svenska insatsen är tidsbegränsad.
  • Ett nytt riksdagsbeslut krävs om det ska bli en fortsättning efter den 31 juni 2015.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".