Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Mer bistånd går till att ta emot flyktingar

Publicerat tisdag 18 november 2014 kl 13.30
"Regeringen förstår inte vilka signaler det här sänder ut i världen"
(4:43 min)
Två små pojkar tittar ut ur ett tält i ett flyktingläger.
Drygt en femtedel av biståndsbudgeten beräknas 2015 gå till flyktingmottagande i Sverige. Foto: Hussein Malla/Scanpix.

I den nya regeringens budget räknas mer pengar än någonsin av från biståndsbudgeten till flyktingmottagning. Magnus Walan på biståndsorganisationen Diakonia tycker detta är mycket olyckligt.

Magnus Walan, som jobbar på avdelningen för politik och utveckling på biståndsorganisationen Diakonia, säger att det är självklart att asylmottagande och flyktingmottagande är viktigt, men att betala det med bistånd som är ämnat för fattigdomsbekämpning är fel sätt att arbeta på.

– Därför att det innebär att det vi behöver göra i världen för att bekämpa fattigdom, och stödja demokratiarbetet och mänskliga rättigheter, inte blir av när en så stor del som 21 procent av hela biståndet stannar kvar i Sverige.  Migrationsverkets kostnader måste ju betalas ur den vanliga budgeten. Så gör man i andra länder. 

Miljöpartiet har innan valet uttalat stark kritik mot att den dåvarande regeringen låtit biståndet bekosta en så stor del av flyktingmottagandet. Men i budgeten från den nya regeringen, där miljöpartisten Isabella Lövin är biståndsminister, föreslås att en ännu större andel ska gå till det.

I år går omkring fem miljarder av biståndsbudgeten på cirka 40 miljarder till flyktingmottagande inom Sveriges gränser. Nästa år väntas avräkningarna uppgå till över åtta miljarder. Eftersom biståndsbudgeten i sin helhet ökar nästa år – den följer bruttonationalinkomsten – så innebär det i slutändan att biståndsbudgeten minskar med 1,3 miljarder kronor.

– De avräkningar som nu görs är de avräkningar som alliansen hade budgeterat för. Så det skiljer sig inte från vad alliansen hade budgeterat, säger Pernilla Stålhammar som är biståndspolitisk talesperson i Miljöpartiet.

Men den borgerliga regeringen ställde ju sig bakom den här idén om att använda biståndspengar på det här sättet. Ni gör det inte. Borde det inte se annorlunda ut med er vid regeringsmakten?

– Dels har vi ett trångt budgetläge, och dels har vi många människor som har kommit till Sverige, och det är bra att man kan göra det om man behöver söka asyl.

Men kan man räkna med att det går ännu mer pengar dit 2016, trots att ni är kritiska mot principen?

– Vi kommer att göra en genomlysning av vad som faktiskt ligger i avräkningarna här och titta på det inför nästa år. 

Enligt regler från OECD kan länder räkna kostnader för asylsökande från låg- och medelinkomstländer inom biståndsramen. Men Magnus Walan på Diakonia menar att regeringen tänjer på regelverket, på ett sätt som gör att Sverige sticker ut i jämförelse med andra länder.

– Snittet i OECD ligger på 2 procent av biståndsbudgeten i de rika länderna. Sverige är extremt i detta och tar 21 procent. Tyvärr så riskerar detta att leda till att andra länder tar efter Sverige. Nu senast såg vi hur Danmark gjorde samma sak som Sverige, med direkt hänvisning till Sverige. Det verkar som att man inom regeringen inte förstår vilka signaler det här sänder ut i världen, om man använder biståndet för att trixa på det här sättet. Sverige har en historisk plats av att ha en ledande position när det gäller bistånd och utveckling.

Att Miljöpartiet innan valet varit tydligt kritiskt till att avräkna pengar från biståndsbudgeten på det här sättet, men nu när de sitter i regeringen ändå föreslår en sådan lösning är väldigt olyckligt, tycker Magnus Walan.

– Det är klart att det är en besvikelse när man före valet var väldigt tydliga och kritiserade det här sättet att avräkna från biståndet. Och sen använder man exakt samma modell som alliansen, och också de siffror som Anders Borg presenterade i somras. Och det här blir också skadligt, när man får skära i pågående verksamheter med väldigt kort varsel. Det är inte bra bistånd. Det här är en kortsiktig ryckighet och besparingar, på långsiktiga program och insatser.

Miljöpartiets motstånd mot de här avräkningarna bygger på att man inte vill ställa olika utsatta grupper mot varandra. Men redan i nästa års budget måste alltså regeringen minska utlandsbiståndet, på grund av avräkningarna till asylmottagningen. Pernilla Stålhammar är dock inte orolig över att Sverige på längre sikt behöver skära kraftigt i utlandsbiståndet.

– Jag ser inte en sådan risk. Därför att vi inte vill se sådana avräkningar av den här digniteten i framtiden. Vi måste se över hur vi ska arrangera det här helt enkelt.

Och får ni Socialdemokraterna med er på det då?

– Det kommer att vara diskussioner under hela det här året kring de här frågorna. Sedan har vi en exceptionell situation i världen just nu, och alla som behöver söka asyl måste också ha rätten att kunna göra det, säger Pernilla Stålhammar, biståndspolitisk talesperson i Miljöpartiet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".