Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i ett batterilager med kraftig rökutveckling som följd. Räddningsledare uppmanar alla som befinner sig i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Malmöhus.
(Publicerat idag kl 12.55)

Hot och våld gör jobbet som socialsekreterare oattraktivt

Publicerat fredag 21 november 2014 kl 15.30
"Han hade inte hört från sin handledare på tre veckor"
(3:02 min)
Många nybakta socialsekreterare kastas rakt in i en tuff vardag på jobbet. Genrebild. Foto: Pawel Flato/TT
Många nybakta socialsekreterare kastas rakt in i en tuff vardag på jobbet. Genrebild. Foto: Pawel Flato/TT

Bristen på socialsekreterare har mycket med jobbets utsatthet att göra. Det säger Mario Hässledal, socionom och familjeterapeut verksam i Skåne.

– Jag skulle inte säga att det utbildas för få socionomer, snarare tvärtom. Det som är mer bekymmersamt är att de som är utbildade inte söker sig till det här arbetet för att de tror att det är för svårt eller för att de, när de väl får arbete, inte stannar kvar länge för att arbetsmiljön är för krävande, säger Mario Hässledal, som är utbildad socionom och familjeterapeut inriktad på barn och ungdomar och numera verksam i Helsingborg.

En undersökning som P1-programmet Kaliber har gjort i 222 kommuner visar att hälften av socialkontoren den 1 oktober i år hade vakanta tjänster på de avdelningar som arbetar med barn och unga.

Jobbet som socialsekreterare, framförallt vad gäller barn och ungdomar, är väldigt svårt och känsligt. Till exempel kan man vara tvungen att omplacera barn från familjer där miljön anses ohälsosam till fosterfamiljer eller fosterhem, någonting som kan utlösa starka känslor hos de berörda parterna.

Av det skälet är det en yrkesgrupp som är väldigt utsatt för både hot och våld och det gör att många utbildade socionomer drar sig för att söka sig till jobb som socialsekreterare. Mario Hässledal säger att stödarbetet för utsatta anställda många gånger är bristfälligt.

– Jag skulle säga att de som söker sig till yrket och arbetar med det en längre tid utsätts för våld och hot. Men det är ingenting som inte tas upp i diskussion. Det handlar däremot om är hur man väljer att följa upp det från arbetsledningens sida och där tror jag att det är en brist. Socialsekreterarna känner sig inte hörda i sin uppfattning om hot och man agerar kanske inte som chef på det sättet som en socialsekreterare hade önskat.

Att personalbristen är så stor får direkta konsekvenser för de barn och ungdomar som socialsekreterarna runt om i landet har ansvar för och för socialsekreterarnas egen arbetssituation, som blir orimligt slitsam.

Mario Hässledal har den senaste tiden hört skräckexempel från både barn och anställda om hur situationen i landets kommuner ser ut.

– Senast för tre dagar sen så fick jag ett samtal från en pojke som säger till mig att han inte fått tag på sin handläggare på tre veckor. Handläggaren i det här fallet är alltså den som tar beslut när det gäller många saker i den här pojkens vardag. Jag pratade också med en handläggare för ett par månader sedan som hade 70 stycken ärenden på en och samma gång. Dels hör det inte ihop med vad Socialstyrelsen rekommenderar och dessutom finns det inte en chans att man kan göra ett bra arbete ens när man kommer över 40 ärenden. Jag tycker att gränsen går mellan 30 och 40. Ska du göra ett riktigt bra arbete ska du hålla dig kring 15, är min uppfattning, säger Mario Hässledal.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".