Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Gymnasieskolorna i tuff kamp om årets niondeklassare

Publicerat tisdag 25 november 2014 kl 14.12
"Man blir uppvaktad på ett helt annat sätt"
(7:26 min)
Gymnasiemässan i Älvsjö. Foto: Ellinor Eriksson/Sveriges Radio.
1 av 3
Det finns fler platser än det finns elever, och många kommer in på sitt förstahandsval. Foto: Ellinor Eriksson/Sveriges Radio.
Micke Alvarez och Daniella Torres, elever på Hagsätraskolan i Stockholm. Foto: Ellinor Eriksson/Sveriges Radio.
2 av 3
Micke Alvarez och Daniella Torres, elever på Hagsätraskolan i Stockholm. Foto: Ellinor Eriksson/Sveriges Radio.
Kristoffer Jarefeldt på Gymnasieguiden ser att allt fler elever är mycket stressade över gymnasievalet. Foto: Ellinor Eriksson/Sveriges Radio.
3 av 3
Kristoffer Jarefeldt på Gymnasieguiden ser att allt fler elever är mycket stressade över gymnasievalet. Foto: Ellinor Eriksson/Sveriges Radio.

I februari nästa år är det dags för årets niondeklassare att välja gymnasium. Nu drar gymnasieskolornas kampanjer igång på allvar. 

I den tuffa konkurrensen om eleverna blir det allt vanligare att skolor arrangerar öppet hus och deltar i gymnasiemässor.

Niondeklassarna från Hagsätraskolan i Stockholm är på väg till en sådan mässa. Daniella Torres, 15 år, vill gå ett högskoleförberedande program.

– Ett seriöst gymnasium. Ett där man måste komma in med höga betyg. Bra elever, inte stökiga. En utbildning som jag tycker är rolig. Det är det jag ska kolla efter idag.

Göran, lärare på Hagsätraskolan ger några uppmaningar inför mässbesöket.

– Det är ju så här: det är massvis med gymnasieskolor. Så därför är det viktigt att veta vilka man faktiskt ska fråga. Det går inte att ställa den här frågan bara "är den här skolan bra?". Om inte de säger det då skulle de inte så här, så är det.

Antalet gymnasieskolor i Sverige nästan fördubblades från 2003 till 2013. Många av de nya skolorna är friskolor och ligger i storstadsområdena. Här går hälften av gymnasieeleverna på fristående skola, att jämföra med var tionde elev på glesbygden.

På mässan i Älvsjö konkurrerar man idag om uppdraget att få utbilda de tonåringar som till våren går ut grundskolan. Platserna är fler än antalet elever, och tre av fyra elever kommer att komma in på sitt förstahandsval. Daniella Torres försöker tyda kartan i mässtidningen.

– Det är stort, mycket folk. Olika vägar man kan ta. Svårt att hitta till alla platser, säger hon.

– Det är många här. Det är för många här, säger Fernando Riofrio, som också går i nian på Hagsätraskolan.

Han vill läsa elprogrammet. Han går och pratar med representanter för två gymnasieskolor. Runt omkring surrar det av olika typer av teknisk utrustning som skolorna demonstrerar. Fernando Riofrio är imponerad.

– Om jag skulle välja en av de skulle jag välja St. Eriks. Det verkade mycket bättre, man får mycket mer möjligheter. Det är mycket enklare att jobba med en dator än att sitta och skriva i böcker, när det handlar om el, säger Fernando Riofrio.

Det är elever och lärare från gymnasieskolorna som står här för att berätta om utbildningarna.

– Vi är här för att representera skolan vi står för. Man vill stärka skolans ekonomi och uthållighet genom att få in fler människor, säger Enzo som är 17 år och går på Jensen gymnasium.

Daniella Torres vill allra helst gå på Östra Real.

– Det är inte bara en skola, det är en livsstil, säger en kille till henne i den montern.

Men hon har också börjat fundera på andra skolor.

– Innan jag kom hit så ville jag bara gå ett gymnasium, men nu när man hör så mycket om annat så fick jag fler alternativ, säger Daniella Torres.

– Uppfattningen är att det finns så himla mycket att välja på. Så det är väl det som har skapat stressen, säger Kristoffer Jarefeldt som jobbar sen 20 år tillbaka med Gymnasieguiden, en gymnasiekatalog som skickas till alla niondeklassare.

Han ser ett samband mellan det ökade antalet valmöjligheter och psykisk ohälsa bland unga.

– Sedan har det alltid varit så att studievägledningen börjar lite för sent, och man hinner inte få så mycket. Man får ungefär en halvtimme som elev på grundskolan. Jag tror också att det kan vara en anledning till att man ser en sämre matchning mot den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar, säger Kristoffer Jarefeldt.

Av SIFO:s reklammätning framgår att svenska gymnasieskolor la nästan 30 miljoner på reklam förra året. Då är annonsering online inte inräknat, och inte heller den arbetstid som går åt till öppet hus och mässor. Just öppet hus har fått en allt viktigare roll, säger Kristoffer Jarefeldt. "Lockbeten", som till exempel att erbjuda datorer till alla nya elever, var vanligare för ett par år sedan. Idag uppfattar eleverna sådant som oseriöst. Men det har inte helt försvunnit.

– Incitamenten är ju naturligtvis att man vill rekrytera så många elever som möjligt till sin verksamhet. I takt med att konkurrensen blir större använder man sig av olika sätt att attrahera unga, och där kan det ha gått lite över gränsen. Det bidrar till stressen, att man blir uppvaktad på ett helt annat sätt, säger Kristoffer Jarefeldt.

Någon som har erfarenhet av den här uppvaktningen är Ann Quennerstedt i Örebro. Hon har gjort en anmälan till konsumentverket efter att hon blev uppringd av en man från en friskolekoncern. Han bad att få prata med familjens femtonåriga dotter – men det sa Ann Quennerstedt nej till.

– Han frågade då varför han inte fick prata med henne. Då sa jag att jag tycker att det är olämpligt att de ringer upp i hemmet och ber att få prata med en så ung person. Jag som vuxen tycker att det är svårt att bli av med dem när de ringer upp, så jag vill inte att mitt barn ska utsättas för det, säger Ann Quennerstedt.

Eleverna från Hagsätraskolan börjar samlas igen för att gå tillbaka till skolan. Några berättar att de har bestämt vad de ska söka genom att prata med skolor idag – andra visste redan innan de kom hit. Precis som sin klasskompis Fernando Riofrio, vill Micke Alvarez gå elprogrammet.

– Jag tror att jag kommer att få betyg så att jag kan komma in dit, och jag tror att jag kommer att trivas där, säger han

Men om du inte trivs, vems fel är det då?

– Mitt, för det är ju jag som har valt, säger Micke Alvarez, elev på Hagsätraskolan i Stockholm.

Mer om …

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".