Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kulturhuset i Stockholm fyller 40 år

Publicerat fredag 28 november 2014 kl 10.05
"Huset skulle vara öppet och folk skulle strömma in"
(3:45 min)
Kulturhuset på sergels torg i Stockholm. Foto: Ingrid Forsberg/SR.
1 av 4
Kulturhuset på sergels torg i Stockholm. Foto: Ingrid Forsberg/SR.
Charlotte Gateau, programchef på Kulturhuset i Stockholm. Foto: Ingrid Forsberg/SR.
2 av 4
Charlotte Gateau, programchef på Kulturhuset i Stockholm. Foto: Ingrid Forsberg/SR.
Arkitekten Peter Celsing framför platsen där Kulturhuset skulle byggas. Foto: Carl Johan De Geer.
3 av 4
Arkitekten och visionären Peter Celsing framför platsen där Kulturhuset ska stå. Foto: Carl Johan De Geer.
Lava bibliotek och verkstad i Kulturhuset i Stockholm. Foto: Ingrid Forsberg/SR.
4 av 4
I ett av Kulturhusets bibliotek - Lava - finns också en verkstad där alla mellan 14 och 25 år kan trycka tröjor, testa 3D-skrivaren och spela in podcasts. Foto: Ingrid Forsberg/SR.

Kulturhuset skulle vara en kontrast till den nya kommersiella stadskärna som byggdes när de gamla Klarakvarteren i Stockholm revs.

– Man ville skapa en ny stad med modern arkitektur, och ett modernt city, i Stockholm. Då rev man byggnader för att bygga upp de här höghusen, och ett kommersiellt city med kontor och affärsfastigheter. Och som en kontrast till det ville man då föra in kultur, säger Charlotte Gateau som är programchef på Kulturhuset i Stockholm.

1974 invigdes det stora Kulturhuset på Sergels Torg - men redan 1965 hade en arkitekturtävling om det utlysts. Den vanns av Peter Celsing, under stor uppmärksamhet. Många ur allmänheten var engagerade i vad som skulle hända med den stora tomma grop som uppstått efter att de gamla Klarakvarteren i centrala Stockholm hade rivits.

Och Peter Celsing hade starka visioner om hur huset skulle vara. Det var han som myntade ordet kulturhus, ett begrepp som inte funnits tidigare, och han ville att huset skulle vara öppet för alla, "ett slags kulturens vardagsrum", berättar Charlotte Gateau.

– Han byggde till exempel inga dörrar, inledningsvis. Huset skulle vara öppet och folk skulle strömma in. Och huset är transparent, med de här stora glasfasaderna, just för att man utifrån skulle kunna se vad som hände inne i huset. Och det var hans tanke, att han hela tiden ville att huset skulle vara föränderligt, att det skulle vända sig till nya människor och ha den här öppenheten. Och bredd i verksamheten också, som skulle tilltala och locka människor. 

Den ena halvan av Kulturhuset stodfärdig redan 1971 - men man insåg att det inte fanns tillräckligt med pengar för att slutföra hela projektet. Samtidigt gick Sveriges riksdag från att vara en tvåkammarriksdag till enkammarriksdag, vilket skulle få betydelse för Kulturhusets framtid.  Riksdagshuset behövde nämligen byggas om, och ledamöterna behövde någonstans att vara under tiden.

– En tjänsteman på Stockholms kommun kläckte den här fantastiska idén att riksdagen då skulle kunna flytta in temporärt, i Kulturhuset. Och då använde man teatern som plenisal helt enkelt, och riksdagsledamöterna kunde flytta in. Och man byggde färdigt huset, säger Charlotte Gateau.

Den 15 oktober 1974 invigdes så till slut hela Kulturhuset, och då lät det så här i Sveriges Radios Ekot:

"Riksdagsgrannen, det beramade Kulturhuset, har efter sju sorger och åtta bedrövelser äntligen invigts. Det här Kulturhuset har kostat många miljoner, det är dyrt i drift, men det är också faktiskt en näst intill unik företeelse internationellt sett."

Först 1983 flyttade Stadsteatern in i den stora salongen, som riksdagen använt fram till dess. Numera är teatern och Kulturhuset sammanslagna i en gemensam kulturinstitution - och förutom teater ryms fem andra kulturgenrer i huset. Musik, litteratur, dans, konst och debatt. Det finns sex olika bibliotek, nio scener och flera gallerier. Och huset lockar en bredd av besökare, säger programchefen Charlotte Gateau.

– Det har ju verkligen blivit det här allkonsthuset, som tanken var från början. Om du går en helt vanlig dag genom huset så möter du alla åldrar, och en väldigt stor mix av människor. Man blir väldigt glad och varm om hjärtat när man vistas i huset, en helt vanlig torsdag till exempel.

På lördagen uppmärksammas Kulturhusets 40 år med ett jubileumsfirande, där huset blir om möjligt ännu mer öppet än vad det redan är. Det blir bland annat debatter, dans, teater, föredrag, guidade visningar, aktiviteter för barn och unga - och så får man chansen att gå bakom kulisserna på huset.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".