Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kommunalråd: Statliga asylboenden skulle gynna oss

Publicerat lördag 20 december 2014 kl 06.55
"Marknaden bör inte få styra vart flyktingarna ska vara"
(4:59 min)
Åsa Eriksson - kommunalråd i Norberg / Foto: Michael Gawell / SR
Åsa Eriksson - kommunalråd i Norberg / Foto: Michael Gawell / SR

Migrationsverket bör kunna bygga egna flyktingboenden - det anser bland andra Åsa Eriksson(S) som är kommunalråd i Norberg, en av de kommuner som tagit emot ett stort antal flyktingar.

Diskussionen som nu pågår mellan verket, regeringen och kommunerna kan snart leda till ett förslag.

– Inga problem om migrationsverket skulle bygga ett anläggningsboende i Norberg för 200 platser. Det skulle jag välkomna om vi garanteras att vi slipper de här upphandlade boendena som bara poppar upp med någon veckas varsel och där vi inte har någon som helst kontroll över kvalitén, säger Åsa Eriksson Socialdemokrat och kommunalråd i Norberg.

Norbergs kommun har tagit emot 736 asylsökande på kort tid, det innebär en befolkningsökning på 12 procent. Om de nykommande skulle fördelats proportionellt i kommunerna runt om i Sverige då skulle Norberg bara tagit emot 20-30 personer, säger kommunalrådet Åsa Eriksson. Privata aktörer bortser från asylsökandes eller kommunens bästa, menar hon och hon säger att Norbergs budget på 310 miljoner kronor, för 2015, inte räcker för att täcka kostnaderna för alla utökade behov.

– Vi har idag en kö till förskolan där vi tyvärr inte klarar av att erbjuda platser i tid. Vi öppnar en ny förskoleavdelning i januari och vi har tagit beslut om att bygga ut den befintliga förskolan för att göra plats för fler barn. Men vi hinner inte med och vi har tyvärr inte de här pengarna för att investera i nya förskolor.

Norberg, som många andra kommuner där tillfälliga asylboenden finns, får höga merkostnader för skola, dagis, fritids och lokaler. Dessa utgifter ersätts inte fullt ut av staten.Därför blir det problem när en kommun som Norberg på ca 5 600 invånare tar emot ca 750 asylsökande och när dess skolor med kapacitet på nuvarande 500 elever plötsligt tvingas ta emot 200 till, säger Åsa Eriksson.

Med antalet asylsökanden förändrades medborgarnas attityder, berättar hon. Norbergs första asylsökande välkomnades öppenhjärtligt - men när antal asylsökanden överstigit 3 procent av befolkningen hände något, menar hon. Detta märktes tydligt i riksdagsvalet då en hel del valde att rösta på de som förespråkar restriktiv invandringspolitik, säger Åsa Eriksson.

– Jag tycker att vi ska ha en solidarisk invandrarpolitik och Norberg behöver desperat nya människor. Men, jag tycker att man måste kunna kritisera systemet när man ser att det är problem. Det är inte människorna det är fel på - det är systemet det är fel på och då måste vi klara av att ändra systemet så att vi hjälper människorna.

Därför välkomnar Åsa Eriksson nu att Migrationsverket ser över lagen om offentlig upphandling som står i vägen för den lösning som hon förspråkar - att verket själv ska bygga asylboenden. Allternativet som nämns i den aktuella debatten är att Migrationsverket börjar sköta upphandlingar tillsammans med kommunerna. Men Åsa Eriksson ser hellre sin kommun utan de vinstdrivande alternativen som alvarligt stör Norbergs kommunplanering.

– Norbergs kommun har erbjudit Migrationsverket mark. Migrationsverket kan gärna bygga en asylförläggning i Norbergs kommun om man driver den i egen regi och om man garanterar att vi slipper upphandlade privata boenden.

Att driva asylboenden är en lukrativ verksamhet som många är intresserade av. Bara under det senaste halvåret har ett 60-tal privata asylboenden startats i kommuner runt om i Sverige. Alla boenden är inte bra men de flesta är kostsamma och många aktörer gör vinster i miljonklassen.

– Om samma peng istället används till anläggningsboenden som Migrationsverket drev i egen regi utan vinstkrav så är jag inte säker på att man behöver skjuta till fler resurser. Det kanske handlar om att fördela resurser.

De samlade boendekostnaderna förväntas i år bli 2,3 miljarder. Migrationsverket räknar med att enbart ersättningen till företag som driver asylboenden i år når 1,5 miljarder kronor - vilket är tre gånger mer än i fjol.  Fortfarande bor de flesta asylsökande i en lägenhet, vilket kostar mindre, men det råder bostadsbrist. Därför betalar Migrationsverket ca 200 - 300 kronor per person dagligen för enkla boenden och ibland mat, alltså upp till 10 000 per person i månaden. Kostsamt för Migrationsverket och kommunerna men vinstgivande för privata entreprenörer. Detta bör man inte acceptera utan att söka alternativ, menar Åsa Eriksson.

– Jag tror att vi behöver en bättre politiskt styrning. Att det inte kan vara så att man ska upphandla boenden, att det är marknaden som ska styra vart flyktingarna ska vara någonstans - utan det här måste man faktiskt ta politiskt ansvar för, säger Åsa Eriksson, kommunalråd i Norberg.

Mellan 80 000 och 105 000 personer kommer att söka asyl i Sverige under 2015. Närmare 70 000 av dem kommer att behöva en kommunplacering.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".