Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Så var Supervalåret 2014

Publicerat tisdag 30 december 2014 kl 06.00
"Det har varit lite av en uppgång och fall för svensk politik"
(7:48 min)
 Supervalåret bjöd på flera minnesvärda ögonblick i svensk politik: Sverigedemokraterna mer än dubblerade sitt väljarstöd, Socialdemokraterna släppte för första gången in Miljöpartiet i en regering och statsminister Stefan Löfven hann både meddela att han tänkt utlysa nyval och avblåsa det innan året var över. Foto: TT
Supervalåret bjöd på flera minnesvärda ögonblick i svensk politik: Sverigedemokraterna mer än dubblerade sitt väljarstöd, Socialdemokraterna släppte för första gången in Miljöpartiet i en regering och statsminister Stefan Löfven hann både meddela att han tänkt utlysa nyval och avblåsa det innan året var över. Foto: TT

Supervalåret bjöd på flera minnesvärda ögonblick i svensk politik och blev ett turbulent politiskt år, säger ledarskribenter som Radio Sweden talat med. 

– Man kan säga att det har varit lite av ett uppgång och fall för svensk politik. I början av året var många engagerade och nu har vi kaos istället, säger Anders Lindberg, ledarskribent på Aftonbladet.

Supervalåret började redan på våren när de politiska partierna presenterade sina kampanjer och kandidater för valet till Europaparlamentet. När svenskarna lagt sina röster i slutet av maj fanns det tre tydliga vinnare och två förlorare. Piratpartiet förlorade sin plats i parlamentet och Moderaterna rasade fem procentenheter.

De stora vinnarna i EU-valet var istället Sverigedemokraterna som mer än dubblerade sitt väljarstöd. Miljöpartiet gick också bra och klättrade upp som näst största parti efter Socialdemokraterna, men den stora överraskningen enligt Anders Lindberg, ledarskribent på obundet socialdemokratiska Aftonbladet, var att partiet Feministiskt initiativ fick sin första plats i Europaparlamentet.

– Det är ju ett unikt parti i den meningen att det finns inte andra sådana partier som kommit in i Europaparlamentet på senare tid. Sen är deras företrädare Soraya Post, som har varit romsk aktivist, oerhört viktig för att de frågorna behöver lyftas till en EU-nivå. Det tror jag är vad vi kommer komma ihåg, säger Anders Lindberg.

Resultatet av EU-valet hade knappt hunnit sjunka in förrän valrörelsen inför riksdags- och lokalvalen drog igång. Valrörelsen kom att handla mycket om skolan och läraryrkets status, om hur det ska skapas fler jobb och om invandringspolitiken. I ljuset av ukrainakrisen blev dessutom försvaret för första gången på flera årtionden en inrikesfråga när fokus ändrades från Sveriges militära insatser utomlands till hur landets gränser ska skyddas.

De röd-gröna partierna ledde länge stort i opinionsmätningarna, men i takt med att valdagen kröp allt närmare så minskade gapet mellan blocket. Valresultatet blev till slut 43 procent till de röd-gröna partierna och knappt 40 procent för den borgerliga alliansen och eftersom det röd-gröna blocket blev störst utsågs Socialdemokraternas Stefan Löfven till statsminister. Han bildade sedan landets första regering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Efter valnederlaget avgick den dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt som Moderaternas partiledare och bara några dagar senare avgick även den dåvarande finansministern Anders Borg. Sakine Madon, ledarskribent och politisk chefredaktör på den liberala tidningen Norran, säger att en av de saker vi kommer att minnas från Fredrik Reinfeldts tid som Moderatledare är hans sommartal om att Sverige måste vara öppet för de människor som flyr sina hemländer. Så här lät hans tal från Norrmalmstorg i Stockholm.

Nu vädjar jag till det svenska folket om tålamod, om att öppna era hjärtan för att se människor i stark stress, med hot mot det egna livet som flyr mot Europa, flyr mot frihet, flyr mot bättre förhållanden. Visa den öppenheten. Visa den toleransen när det heter att det blir så många, det blir så svårt, sade Fredrik Reinfeldt.

Talet fick både lovord och kritik. Många hävdade att det lyfte migrationsfrågan ännu högre i valrörelsen och att det i sin tur gynnade Sverigedemokraterna, men Sakine Madon säger att talet framförallt var ett ställningstagande och en markör för både det egna och andra partier.

– Har du varit statsminister i åtta år och vill lämna någonting efter dig som du verkligen tycker är viktigt och burit med dig under alla år, så är det faktiskt ganska förståeligt att han - som faktiskt är väldigt ideologisk i migrationsfrågan - gjorde som han gjorde, säger Sakine Madon.

I väntan på att partiet officiellt ska utse en efterträdare till Fredrik Reinfeldt så har partiets gruppledare i riksdagen, Anna Kinberg Batra, axlat ansvaret för partiet. Hon väntas föra partiet i Reinfeldts fotspår och driva en öppen invandringspolitik, men kanske innebär Kristdemokraternas utspel strax före jul, om att minska kostnaderna för asylsökande, att den migrationspolitiska agendan är på väg att ändras.

Trots valsegern dröjde det inte länge innan den nya regeringen hamnade i kris. Precis som i EU-valet blev nämligen Sverigedemokraterna de stora vinnarna även i riksdagsvalet. Partiet mer än dubblerade sitt väljarstöd och blev Sveriges tredje största parti. De fick en allt tyngre vågmästarroll som de utnyttjade till att fälla regeringens budget och rösta på alliansens budgetalternativ istället för att lägga ned sina röster. Ett beslut som kom som en chock för många, säger Sakine Madon.

– Det var ingen som hade förväntat sig det. Både de röd-gröna och alliansen hade lagt sig väldigt nära varandra i migrationsfrågor så därför tänkte nog väldigt många att Sverigedemokraterna inte skulle skapa den här oredan och lägga ned sina röster, men det gjorde de och då blev det ett, för svensk politik, väldigt kaosartat läge, säger Sakine Madon.

Kort efter nederlaget i budgetomröstningen meddelade Stefan Löfven att han tänkte utlysa Sveriges första extraval på över 50 år i slutet av december.

Aftonbladets Anders Lindberg tror att Löfvens försök att bjuda in de borgerliga partierna till samarbete redan under valrörelsen var en av orsakerna till regeringskrisen eftersom det tvingade alliansen att säga nej till ett blocköverskridande samarbete redan innan valet var över.

– Jag tror att det var två saker som direkt ledde fram till det. Det ena var att Stefan Löfven under valrörelsen låste fast sig vid en retorik som handlade mycket om att de skulle samarbeta blocköverskridande efter valet, samtidigt som allianspartierna tydligt sa att de inte ville det. Så, man kan säga att valrörelsen bedrevs på en premiss som inte gäller. Det andra var rent praktiskt att alliansen lade fram ett gemensamt budgetförslag. Genom att alliansen konstruerade ett gemensamt förslag som de sedan röstade på så fick Sverigedemokraterna möjligheten att rösta bort regeringen, säger Anders Lindberg.

Bara tre dagar innan dagen då Stefan Löfven meddelat att han tänkt utlysa nyval meddelade han att det inte blir något extraval i mars 2015. Efter flera dagars hemliga samtal hade nämligen regeringen och allianspartierna kommit överens om en rad nya regler som ska göra det lättare för en minoritetsregering att styra landet, och därför var inte längre ett nyval aktuellt enligt Löfven.

Så här sade han på presskonferensen den 27 december när regeringen och allianspartierna gemensamt presenterade punkterna i den så kallade decemberöverenskommelsen.

Med den här överenskommelsen, som nu gör det möjligt för sittande regering att få igenom sin budget från och med vårpropositionen i april, så kommer regeringen inte att fatta något beslut om extraval. Det är helt enkelt inte aktuellt längre, sade Stefan Löfven vid presskonferensen.

Den nya överenskommelsen gäller fram till och med valdagen år 2022 och innebär bland annat att alliansen kommer att lägga ned sina röster i budgetomröstningarna under den nuvarande mandatperioden för att låta regeringens budget gå igenom.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".