Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tio år sedan stormen Gudrun lamslog södra Sverige

Publicerat tisdag 6 januari 2015 kl 05.30
"Det är med förskräckelse man ser vad som hänt"
(4:36 min)
stormen Gudrun drog in över södra Sverige och orsakade enorm förödelse.
Stormen Gudrun drog in över södra Sverige och orsakade stor förödelse. Foto: Ola Andersson / TT

Nu är det tio år sedan stormen Gudrun drog in över Sverige och orsakade den största naturkatastrofen i modern tid. Hundratusentals blev utan el och 18 personer miste livet.

– Då är klockan 23 och här är Ekot. Vi börjar med det stormoväder med orkanbyar som drar fram över Sverige ikväll. Minst tre människor har omkommit i samband med att träd har brutits av och fallit ned. Dödsolyckorna inträffade strax utanför Höör, nära Sturup i Skåne, och utanför Vimmerby. Minst 300 000 människor saknar just nu elektricitet. Elbolagen kan inte ge sig ut i stormen för att åtgärda felen. Situationen på vägarna i Sydsverige är kaosartad och många bilister sitter fast mellan nedfallna träd.

Så lät det i Ekots sändning sent på kvällen lördagen den 8 januari år 2005. Redan dagen innan hade ett lågtryck börjat byggas upp över Atlanten nordväst om Irland. Ett dygn senare drog stormen Gudrun in över södra Sverige och ödelade enorma skogsområden. På morgonen vaknade södra Sverige upp till ett kaos och ett landskap som var förändrat för alltid.

När vindarna mojnat var 730 000 abonnenter utan el och telefonförbindelserna låg nere. 70 miljoner kubikmeter skog fälldes av stormen. Det motsvarar nästan all skog som avverkas i Sverige under ett år, och är tre gånger så mycket som man avverkar under ett år i södra Sverige.

En av de som drabbades var Karl-Olof Persson i Våxtorp utanför Laholm. För Studio Ett beskrev han situationen ett par dagar efter att stormen skövlat hans skog.

– Det är med förskräckelse som man ser vad som har hänt. Man blir både ledsen och bedrövad och tycker att det är tråkigt naturligtvis.

Hur pass omfattande är förstörelsen?

– Ja, det är svårt att ange i kronor och volymer, men kanske handlar det om fem-sex årsavverkningar för min del, säger Karl-Olof Persson.

Sju personer miste livet under stormnatten, och ytterligare elva personer dödades under efterarbetet. Under röjnings- och reparationsarbetet skadades ytterligare 141 personer. Hundratals äldre och sjuka fick evakueras från sina hem sedan trygghetslarmen slagits ut, och många isolerades under dagarna som följde då bilvägarna var blockerade av nedfallna träd och tågtrafiken stod stilla. Bristen på el gjorde att skolor och vårdinrättningar fick stänga, och mobila kraftverk för elförsörjning fick hämtas från militära förråd och utlandet.

Räddningstjänsten och Vägverket inledde snabbt ett röjningsarbete men var tvungna att blåsa av aktionen eftersom många träd fortfarande riskerade att falla ner och skada personal och fordon.

– Stormen har gjort att Sveriges särskilda Beredskapspolis har kallats in för första gången. Det är Kronobergs län som har begärt hjälp på grund av det besvärliga läget. I Småland är stora områden fortfarande utan ström och telefon och många små vägar är blockerade av nedfallna träd.

Utöver den speciella polisstyrkan kallades sammanlagt 800 värnpliktiga in för att hjälpa till med röjning, transporter och upprätta kommunikationsnät. Arbetet var den största insatsen Försvarsmakten genomfört i fredstid.

Det dröjde länge innan samhället fungerade igen. I vissa delar av landet tog det över en månad innan alla abonnenter hade tillgång till el och telefon igen.  Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) konstaterade senare i en rapport att "samhället hade slutat att fungera" under ett par dygn.

Stormen fick stora ekonomiska och sociala konsekvenser för de boende i södra Sverige. Merkostnaderna för samhället under år 2005 beräknades till 20,8 miljarder kronor. Sverige beviljades 768 miljoner kronor från EU:s solidaritetsfond för att kunna hantera förstörelsen.

Ett år efter stormen Gudrun reste journalisten Ola Hemström runt i södra Sverige för att se hur samhället hade repat sig. En av dem han träffade var Jan-Olov Svensson i Värpeshult. Så här lät det när han blickade ut över platsen där han en gång hade haft en skog hans son skulle få ärva.

– Det har tagit väldigt hårt här i Värpeshults by, på alla gårdarna och byarna runt om. Det här är nog ett av de värsta stråken i Kronobergs län skulle jag tro. Det har vi hört. Många som kommer hit säger att det här är det svåraste stället.

– Man ser hur långt som helst, säger Ola Hemström.

– Ja, man ser hur långt som helst som du säger. Jag skulle tro att ungefär 90 procent av skogen i byn är borta. All skog över 20-25 år är borta, säger Jan-Olov Svensson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".