Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Säpo utreder alla som stridit för IS i Syrien och Irak

Publicerat onsdag 14 januari 2015 kl 14.00
"Man vill se om det finns nån form av attentatsavsikt"
(4:29 min)
Beväpnade män från IS i Irak. Foto: TT
Beväpnade män från IS i Irak. Foto: TT

Bara ett fåtal av de som återvänder efter att ha stridit med extremistgrupper utomlands utgör ett faktiskt terrorhot mot Sverige, enligt Säpo. Men alla utreds.

Säkerhetspolisen Säpo uppger att det är uppemot 80 stridande som återvänt till Sverige igen, och en del i Säpo:s arbete är att hålla kolla på dem för att upptäcka och stoppa terrorplaner. Man försöker prata med alla och samlar in underrättelseinformation för att få en bild av läget, säger Linus Gustafsson är forskare i terrorism på Försvarshögskolan.

– Det man gör från säkerhetstjänstens sida är att man besöker de här personerna och försöker göra en bedömning av deras avsikt och förmåga, när de har kommit tillbaka från en konfliktzon. De samtalen är frivilliga då, och det man vill göra från myndigheternas sida är att man vill se om det finns nån form av attentatsavsikt, eller hot mot Sverige eller något annat land.

Enligt Säpo finns det i dag 130 bekräftade fall där svenskar åkt till Syrien och Irak för att strida bland annat för terrorstämplade Islamiska staten (IS), och mörkertalet kan vara så stort som 300.

Just nu pågår en utredning för att se om man kan skärpa den svenska lagstiftningen för att kunna stoppa personer som åker från Sverige för att slåss för terrororganisationer. I dagsläget är det inte förbjudet - men det finns en risk att krigstränade och radikaliserade personer begår brott när de återvänder till Sverige. Därför bedriver Säpo både ett aktivt, förebyggande arbete, där de försöker stoppa personer som är på väg att resa, och ett uppföljande spaningsarbete när personerna kommer tillbaka till Sverige igen.

I en intervju med SVT säger Säpo:s chef Anders Thornberg att samarbetet med underrättelsetjänsterna FRA och MUST är väldigt viktigt för deras arbete.

– Vi arbetar ju tillsammans med en rad andra myndigheter. Försvarets Radioanstalt (FRA), Militära underrättelse och säkerhetstjänsten (MUST), och polismyndigheterna. Utan FRA och MUST, som har koll på vad som händer i utlandet, så skulle vår uppgift bli omöjlig. Men vi får väldigt bra hjälp, så vi vet vilka vi ska titta på, som är i utlandet och som kanske är intresserade av att ta sig till vårt land. Och sen måste vi använda samarbete med andra länder, traditionellt underrättelsearbete, och sen vidtar vi åtgärder innan de värsta brotten inträffar, säger Anders Thornberg till SVT.

Säpos bedömning är att det bara är ett fåtal av de som återvänder hem som utgör ett faktiskt terrorhot mot Sverige. Det kan också handla om att man återvänder för att rekrytera fler att åka ner, eller andra anledningar - som att man vill hoppa av.

Det är svårt att säga exakt varför de återvänder hem till Sverige igen, enligt Linus Gustafsson som forskar om terrorism och politiskt våld på Försvarshögskolan.

– Vi vet att det har funnits personer som har kommit tillbaka till Sverige och som har haft en stor avsky mot det de har upplevt i Syrien och Irak, det var någonting de inte hade kunnat föreställa sig tidigare. Så de kommer tillbaka till Sverige ganska traumatiserade. Sen finns det säkert många som bara har en hemlängtan, säger han.

I SVT tar Säpo-chefen Anders Thornberg upp problemet med att det ofta bara är Säpo från samhällets sida som haft kontakt med de här unga männen, både innan de rest och när de kommit hem. Det behövs även andra goda krafter i samhället, säger han.

Också forskaren Linus Gustafsson pekar på att  - även om de här samtalen från Säpos sida kan vara effektiva - så kan de samtidigt vara kontraproduktiva.

– Tittar vi på våldsbejakande extremistiska grupper över lag, så har man ju ett stort förakt för myndigheter, och framför allt då säkerhetstjänster. Så att en säkerhetstjänst kommer och söker upp en kan ju vara kontraproduktivt då. Att man göder en form av radikalisering, och en större polarisering mot myndigheter.

Linus Gustafsson är övertygad om att Säkerhetspolisen gör det den kan inom ramen för de resurser, verktyg och mandat den har. Det som överlag saknas är just de lokala, förebyggande åtgärderna, menar han.

– Tittar man på en del andra länder till exempel så finns det ett lokalt, förebyggande arbete som bland annat inbegriper socialtjänst, frivilligorganisationer - det kan vara etniska organisationer, religiösa organisationer och så vidare - och man arbetar tillsammans med att skapa föräldranätverk till de som har åkt ner och så vidare. Så att man både före, under och efter har någon form av organisation för att hantera det här, säger Linus Gustafsson, forskare i terrorism på Försvarshögskolan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".