Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Facken: Arbetsrätten inget hinder för integration

Publicerat måndag 26 januari 2015 kl 15.30
"Måste ta hand om den omedvetna diskrimineringen"
(3:45 min)
Ingela Edlund. Foto: Åsa Stöckel/Sveriges Radio
1 av 2
Ingela Edlund. Foto: Åsa Stöckel/Sveriges Radio
SACO:s ordförande Göran Arrius. Foto: TT.
2 av 2
SACO:s ordförande Göran Arrius. Foto: TT.

De tre fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco lyfter fram utbildning som den viktigaste vägen till arbete för nyanlända i ett gemensamt uttalande.

– Det är en fråga utbildning men också en fråga om att ta hand om den många gånger omedvetna diskriminering som sker i Sverige. Jag tror inte att det är LAS som är problemet, säger Göran Arrius, ordförande i Saco.

Att få utländska utbildningar godkända för svenska förhållanden och ge fler kompletterande utbildningar för nyanlända, menar de fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco är mycket effektivare metoder för att få nyanlända snabbare i arbete än att ändra i lagen om anställningsskydd, LAS.

Och det finns fler vägar att lotsa in fler nyanlända på arbetsmarknaden, säger TCO-ordföranden Eva Nordmark.

– De chefer som själv har en annan bakgrund än svensk rekryterar fler i den gruppen. Chefer som har en annan bakgrund än svensk rekryterar 43 procent utrikesfödda, i motsats till de svenska chefer som rekryterar motsvarande 6 procent. Det leder till slutsatsen att det är viktigt att vi får in fler chefer på arbetsmarknaden som har en annan bakgrund. Det är en liten nyckel.

Röster inom alliansen, framförallt inom Centerpartiet och Folkpartiet, har länge pratat om att man måste förändra i arbetsrätten, i synnerhet turordningsreglerna i LAS, för att göra omsättningen större och få in ny arbetskraft lättare på arbetsmarknaden. I en debatt i SVT:s Agenda mellan arbetsmarkandsminister Ylva Johansson och Annie Lööf pekade centerledaren på att en förändring i turordningsreglerna i LAS skulle kunna göra arbetsmarknaden mer flexibel och att det skulle kunna göra det lättare få in både nyanlända och ungdomar i arbete.

I Svenska Dagbladet öppnade även arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) för att det kan bli aktuellt med förändringar i LAS, men först om arbetsmarknadens parter kommer överens om det.

Men ingen av de tre fackliga centralorganisationerna tror alltså att LAS är ett hinder för nyanlända att snabbt kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Och de får också ett visst stöd av Olof Åslund, som är forskare på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Han tycker att det är svårt att helt säkert dra slutsatsen att den nuvarande svenska arbetsrätten gör det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden för invandrare. Det är redan nu ekonomiskt lönsamt att anställa nyanlända, efter att alliansen infört kraftiga subventioner för anställning av den gruppen.

En av de stora svårigheterna är istället bristen på nätverk och kontakter, den faktor som utan konkurrens är viktigast för att få ett jobb.

Ingela Edlund, andre vice ordförande i LO, har ett nygammalt förslag.

– Jag tror att man kan göra väldigt mycket. Vi brukar ju föra fram från LO:s sida att förr i världen så hade vi regionala och lokala arbetsmarknadsråd eller arbetsmarknadskommittéer som i väldigt hög grad visste vad som hände på den lokala arbetsmarknaden och där nätverken fanns på ett naturligt sätt. Vi tror nog att man skulle kunna hitta gemensamma plattformar både regionalt och lokalt i framtiden, om bara viljan finns.

Man kan med ganska stor säkerhet också säga att en omedveten diskriminering i rekryteringsprocessen påverkar, menar Olof Åslund på IFAU.

För de invandrargrupper som är lågutbildade är utmaningen större. Olof Åslund menar att Sverige har ett ganska stort utbud av lågkvalificerade arbeten, som lättare borde kunna matchas med den gruppen.

– Det finns ju de som säger att svensk arbetsmarknad har för lite av lågkvalificerade låglönejobb och jag tycker det är svårt att bestämma vad som är för lite och vad som är lagom, när vi kan konstatera att den här typen av arbetsuppgifter finns och utförs på ett eller annat sätt. Jag tycker ibland man skulle vända på frågan och säga varför är det inte så att nästan alla har jobb direkt med tanke på hur lite det kostar ändå att anställa de här personerna. Det måste ju vara någonting i att verksamheten inte organiseras på det sättet eller att man egentligen aldrig kommer i fråga för de jobb som finns.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".