Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler ensamkommande flyktingbarn fyller ungdomshemmen

Publicerat onsdag 4 februari 2015 kl 17.00
"Kan innebära att de får mindre lämpliga hem"
(2:21 min)
Råby ungdomshem, Lund.
Råby ungdomshem, Lund. Foto: Entheta/wikimedia.org/CC-BY-SA-3.0

Trycket på statens ungdomshem är det högsta på tio år. En orsak är att antalet ensamkommande flyktingbarn fördubblades förra året, säger Christer Pedersen på Statens institutionsstyrelse.

 – Om vi tar bort gruppen ensamkommande flyktingar så hade vi legat på en normal nivå och inte haft den extremt höga beläggning som vi har just nu. Så vi kan nog säga att det väldigt höga trycket beror på just den gruppen, säger Christer Pedersen, kommunikationsdirektör på Statens institutionsstyrelse, Sis.  

Varje år tar Sis in omkring 1 200 barn och ungdomar på särskilda ungdomshem där de får stöd, rehabilitering och utbildning för att sedan kunna klara sig själva. Ungdomshemmen är främst till barn som lever i familjer där föräldrarna inte kan ta hand om dem, och för ungdomar som har begått grova brott eller har problem med droger eller alkohol. Men vissa av hemmen tar också emot minderåriga flyktingar som kommit till Sverige utan sin familj och som fått asyl här.

Och i takt med att allt fler så kallade ensamkommande flyktingbarn har sökt asyl i Sverige på senare år, så har också Socialtjänsten placerat allt fler av de här ungdomarna i statliga ungdomshem, säger Christer Pedersen, kommunikationsdirektör på Sis. Det har i sin tur lett till överbelagda hem och långa väntetider, säger han.

– Det vi kan se är att gruppen ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl i Sverige nästan har dubblerats mellan 2013-2014 och det syns även hos oss. Antalet ensamkommande barn som Socialtjänsten placerar hos oss har också dubblerats, säger Christer Pedersen.

Förra året placerades 120 ensamkommande barn i ett statligt ungdomshem, och det är alltså ungefär dubbelt så många som året dessförinnan enligt Sis. Och det allt högre trycket på ungdomshemmen innebär inte bara längre köer och fulla hem, utan också att ett barn kan hamna på ett mindre lämpligt hem, säger Christer Pedersen.

- Det man kan säga är att när det är så hög beläggning som det är just nu så kan det vara så att den plats som Socialtjänsten helst hade velat ha till den här ungdomen redan är upptagen. Däremot kan det finnas andra lediga platser. Så det är så det kan se ut nu när det är så hög beläggning, säger Christer Pedersen.

 




Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".