Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Kommissionen mot antiziganism

Få romska diskrimineringsfall till domstol

Publicerat fredag 6 februari 2015 kl 11.46
"Ansvaret ligger hos regeringen och riksdagen"
(2:21 min)
Agneta Broberg Diskrimineringsombudsman DO
Agneta Broberg, DO, säger att det är svårt att bevisa diskriminering. Foto: Jenny Jarnestedt

Få ärenden när romer diskriminerats tas upp i domstol. Det är ett allvarligt problem och kan legitimera antiziganism, slår Kommissionen för antiziganism fast. Bilden delas av DO.

– DO kan bli bättre på allt. Man kan alltid utveckla sitt arbetssätt och det gör vi ständigt. Pratar vi bara anmälningar så är det en del i sättet som vi jobbar för att få till stånd en förändring när det gäller diskriminering, säger Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman.

I snitt får myndigheten in ett 40-tal anmälningar per år från romer som känner sig diskriminerade. Framför allt upplever de diskrimineringen när de handlar i affärer, äter på restaurang eller tar in på hotell. Det bekräftas i den första rapporten från Kommissionen för antiziganism som presenterades i dag.

Det är bara ett fåtal av anmälningarna som kommer in till DO som leder till en rättsprocess, visar rapporten från Kommissionen för antiziganism. Rapporten slår fast att romers möjlighet till att få upprättelse är begränsad och att det signalerar att gruppens rättigheter inte tas på allvar vilket "kan till och med uppfattas som att det legitimerar antiziganism".

Agneta Broberg säger att förutom att utreda anmälningar om diskriminering så arbetar myndigheten med ett påverkansarbete då de försöker utbilda exempelvis kommun- och myndighetsanställda på lokal nivå. Bland annat driver man nu ett projekt i Helsingborg.

Just nu driver Diskrimineringsombudsmannen tre ärenden gällande romer. Men Agneta Broberg säger att det är svårt att framgångsrikt driva sådana ärenden eftersom det är svårt att bevisa om någon faktiskt har blivit diskriminerad.

– Det är ytterst få som leder till domstol. Det beror på gånger på att man inte kan bevisa att det är diskriminering. Det är en sak med upplevelsen, det är en helt annan sak när man kommer till domstol. Då pratar vi konkreta bevis. Det är en ganska svår och komplicerad process. Framför allt när vi pratar diskriminering som många gånger är många små subtila händelser. Då innebär det att det blir svårt att driva process och därför blir det väldigt få ärenden som leder till en process i domstol.

Kan DO bli bättre på att driva på det?

– Det tror jag är svårt. Jag tror att vi är så professionella vi kan bli när det gäller domstolsprocesserna. Det handlar om andra saker. Därav vikten att se till och titta på hur ska enskilda individer komma till sin rätt på ett annat sätt än att vända sig till DO för att få hjälp. Det här ansvaret ligger hos regering och riksdag. Vi har skickat in en skrivelse och verkligen påtalat det stora behovet av att se över den här frågan, säger Agneta Broberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".