Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Bilder från Rasbiologiska institutet

"Ett fruktansvärt arkiv som behövs"

Publicerat onsdag 11 februari 2015 kl 14.49
"De är bevis på hur majoritetssamhället kränkt folkminoriteter"
(4:57 min)
Ett av albumen från rasbiologiska institutet. Foto: Sameradion & SVT Sápmi
Ett av albumen från rasbiologiska institutet. Foto: Sameradion & SVT Sápmi

Bilder från det forna statliga institutet för rasbiologi bör även fortsättningsvis vara tillgängliga för allmänheten, anser Nils Funcke, expert i yttrandefrihetsfrågor och Bo Hazell, kunnig i minoriteternas historia.

Bilder från det för länge sedan nedlagda institutet för rasbiologi i Uppsala talar om Sveriges historia utan att skönmåla den, de är vapnet i kampen mot historierevisionismen och bör därför hållas inom den strikta ramen för den snart 250 år gamla svenska offentlighetsprincipen, menar bland andra journalist och författare Bo Hazell.

– Det ena är att det är fruktansvärt kränkande att det finns ett sådant material och å andra sidan : det måste finnas bevis över hur majoritetssamhället kränkt folkminoriteter i Sverige. Annars kan man om 20, 30, 40 eller 50 år förneka detta och säga att det aldrig har hänt: "Nej det har inte funnits sådana där register". Och då är det en himla stor risk att sådant kan hända igen.

Journalisten och författaren Bo Hazell har i över två decennier forskat om resandefolket i Sverige och Europa. I sin bok "Resandefolket - från tattare till traveller" gör han flera jämförelser mellan de nationella minoriteterna och om det hur de förföljts. En del av researchen gjorde han just i det nämnda biblioteksarkivet i Uppsala.

– Det var på det viset jag kunde berätta om i boken att majoritetssamhället har gjort på det här sättet.

Tack vare att fotografierna från det forna statliga institutet för rasbiologi i Uppsala finns arkiverade så kan man idag motbevisa historierevisionister och politiska partier så som den franska Nationella fronten och dess ledare Marine Le Pen som påstår att detta aldrig har hänt, att detta aldrig har gjorts mot minoriteterna i Sverige, säger Bo Hazell.

Å andra sidan är det klart att dessa fotografier väcker känslor, säger Bo Hazell. De dokumenterar en tid då det rådde en rasistisk syn på människan.

– Ser man det med dagens ögon så tycker man att det här är ju förfärligt, fruktansvärt. Att man överhuvudtaget kunde komma på en sådan idé att placera samer, romer, resande och judar i de här böckerna och fotografera dem på det här kränkande sättet som man gjorde.

Sametingets representanter vill nu på nytt väcka frågan om arkivets öde. Kulturminister Alice Bah Kunhke, som också är ansvarig för nationella minoritetsfrågor, lovade att sätta sig in i frågan. Det hörs röster som vill att arkivet undantas från offentlighetsprincipen. Nils Funcke, journalist och expert i yttrandefrihetsfrågor tror dock inte att det varken är möjligt eller önskvärt.

– Jag har svårt att se att det skulle finnas någonting i offentlighets och sekretesslagen som skulle göra det möjligt att vägra att lämna ut de här bilderna. De är ju tagna sedan lång tid tillbaka och jag gissar att samtliga på bilderna också är avlidna. Jag har svårt att se att det finns någon bestämmelse som skulle vara tillämpbar för att vägra att lämna ut de här bilderna.

Nils Funcke är expert i frågor gällande tryckfriheten, yttrandefriheten och offentlighetsprincipen. Visst blir man upprörd för att dessa bilder tagits och man förstår att anhöriga reagerar men att begränsa tillgången till de här bilderna blir snarare kontraproduktivt, menar han.

– Det handlar ju inte om att det skulle kunna skada dem på något sätt, att de skulle lida men -utan snarare är det tvärtom att offentlighet och belysning av det här som vi höll på med på 1920- och 30-talet förtjänar att uppmärksammas och diskuteras.

Självklart är det inte helt omöjligt att åstadkomma en lagändring, menar Nils Funcke. Regering kan gå in med en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som specifikt tar sikte på den här typen av bilder, säger Nils Funcke. Men, menar han, det skulle i sådana fall vägas på en guldvåg.

– Grundprincipen här i Sverige är ju att allting ska vara offentligt och sedan att man ska göra undantag från det när det finns starka sakliga skäl för det. Antingen av hänsyn till samhället eller av hänsyn till enskilda personer. Men att vi nu har den allmänna upprördheten - berättigad upprördhet - det är inte ett bra tillfälle att gå in och ändra i lagbestämmelserna utan det måste ske på ett övervägt och noggrant sätt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".