Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svenska forskare vill stoppa hemmagjorda bomber

Publicerat torsdag 19 februari 2015 kl 08.00
"Sverige har mycket speciell kompetens på detta område"
(5:22 min)
Henric Östmark (Foto: Hansjörg Kissel / Radio Schweden)
1 av 3
Henric Östmark är forskningschef på FOI. Foto: Hansjörg Kissel/Radio Schweden
Messgerät (Foto: Hansjörg Kissel / Radio Schweden)
2 av 3
Med denna apparat kan sprängämnen identifieras från ett längre avstånd. Foto: Hansjörg Kissel/Radio Schweden
Rekonstruktion der Bomben-Küche vom Londoner Attentat 2005 (Foto: Hansjörg Kissel / Radio Schweden)
3 av 3
En spis och en kastrull, inget mer. Så tillverkade attetantsmännen sina sprängmedel i London 2005. Foto: Hansjörg Kissel/Radio Schweden

Hemmagjorda bomber används allt oftare i terrorattentat. I ett forskningsuppdrag ska Sverige nu försöka förhindra att vanliga hushållsprodukter kan användas som sprängmedel.

Forskningsarbetet på Totalförsvarets Forskningsanstalt, FOI, i Grindsjön är mycket hemligt, men Sveriges Radios tyska redaktion fick tillstånd att besöka anläggningen. På anläggningen söder om Stockholm vill cirka 20 forskare hitta nya metoder för att bättre kunna upptäcka rester av sprängämnen. De forskar också på ämnen som går att tillsätta till vanliga hushållsprodukter och kemikalier så att det blir svårare att använda dem i hemmagjorda bomber. Forskarna letar också efter ett sätt för polisen att säkrare handskas med sprängmedel när de upptäcker det.

Att det stora europeiska projektet Expedia, med en budget på en kvarts miljard kronor, koordineras av FOI i Sverige är ingen slump, säger Henric Östmark som är forskningschef på FOI.

– Sverige har mycket speciell kompetens på detta område sedan lång tid tillbaka. Den civila användningen av sprängmedel uppfanns ju i Sverige av Nobel. Vi har haft industrier och bra kunskap länge om det hela. På Grindsjön har vi en unik infrastruktur där vi får handskas med alla typer av sprängämnen, inklusive hemmagjorda ämnen, och testa dem på ett säkert sätt.

Att oskadliggöra potentiella sprängmedel genom att hitta och blanda in tillsatser må låta som ett hästjobb, men enligt Östmark kan man räkna upp de riktig farliga ämnena på en hand. Han nämner till exempel salpeter och konstgödning. En viktig del av forskarnas arbete är att rekonstruera bombdåd som Oslo 2011, Madrid 2004 eller självmordsbombningen i Stockholm 2010. De har också byggt en kopia på laboratoriet där självmordsbombarna från London kokade ihop sprängmedel. 

– Detta är en kopia på köket i Leeds där man tillverkade Londonbomberna. Det här är tyvärr allt man behövde till detta: en spis, en kastrull och kemikalier, visar Henric Östmark.

Bombköket finns i en byggbod, omgiven av fastfrusen snö. När forskarna kokar ihop sprängmedel flyttar de byggboden till ett mer avlägset ställe där ingen kan skadas ifall det blir en explosion. 

– De använde ett rengöringsmedel som man koncentrerade genom att koka det. Då kom det ut saker i atmosfären, grannarna tyckte att det luktade illa, växterna dog runt omkring. Vi har gjort kopior på denna bomb och kunde konstatera att det går klart och tydligt att detektera denna bombfabrik från håll. 

Hade denna metod att detektera sprängämnen funnits redan 2005 hade Londonattentatet med mer än 50 döda möjligen kunnat förhindras, tror Henric Östmark.

Hemmagjorda bomber har blivit ett allt större hot. De blir vanligare i terrorattentat, framförallt i konfliktområden som i Afghanistan, Irak eller Syrien. Brittiska organisationen Action on Armed Violence (AOAV) tror att bara på 3 år har mer än 50 000 människor dödats i attentat med hemmagjorda bomber.

– Det har blivit mer och mer sofistikerat. Tidigare har man försökt att stjäla sprängämnen men detta har blivit svårt och därför försöker de att göra det själva. Tyvärr har internet också gjort att informationen om hur man gör bomber från hushållskemikalier har spridits mycket mer.

I ungefär hälften av alla rekonstruktioner utgår forskarna i Grindsjön från attentat som redan hänt. Samtidigt försöker de lista ut hur framtida terrordåd skulle kunna se ut. Av säkerhetsskäl vill Östmark dock inte berätta om detta arbete.

– Vårt arbete kommer inte att stoppa någon från att bygga en bomb, men det kommer att göra det svårare. Det tar längre tid, det kommer ut mer saker i luften och så blir det en större chans att polisen hittar bombfabriken. De måste kanske köpa mycket större mängder. När de byggde Londonbomben köpte de ett antal 100 liter. Med en tillsatts som vi har tittat på skulle man ha behövt köpa 1-2 ton istället. Det gör det genast mycket svårare och lättare att hitta.

Men är det realistiskt att forskningen från Grindsjön också leder till att alla hushållsprodukter med potentiella sprängämnen oskadliggörs? Henric Östmark tror absolut på det.

– I Expediaprojektet har vi till exempel tittat på ett ämne, och den som säljer det till allmänheten har redan lovat att implementera en tillsats om vi hittar en. De är ju oroliga över att om de inte gör någonting så blir det förbjudet istället. Det är absolut realistiskt att få överenskommelsen med tillverkarna, eller i annat fall gå till EU-kommissionen och be om att det blir lagkrav på det, säger Henric Östmark medan det hörs två explosioner tydligt bakgrunden.

Hansjörg Kissel, Radio Schweden
hansjorg.kissel@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".