Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Säpo: Spioner kan dölja sig i flyktingströmmarna

Publicerat onsdag 18 mars 2015 kl 16.31
"Det handlar om politisk förföljelse"
(2:22 min)
Wilhelm Unge, chefsanalytiker Säkerhetspolisen. Foto: Henrik Montgomery / TT
Wilhelm Unge, chefsanalytiker Säkerhetspolisen. Foto: Henrik Montgomery / TT

En osäker omvärld har lett många utsatta människor på flykt. Men i flyktingströmmarna döljer sig också underrättelseagenter, säger Wilhelm Unge, chefanalytiker på Säpo.

– Det ser vi varje år i princip, att underrättelsetjänsterna gömmer sina agenter i flyktingströmmarna. Då får de automatiskt också en anledning att vara med i till exempel exilorganisationer eller flyktingföreningar. Men de kan också vara som underrättelseofficerare på sitt lands ambassad eller någon annanstans, ett flygbolag till exempel, och den vägen spionera på flyktingar. Det är politisk förföljelse. Främmande stater vill att flyktingar som finns i vårt land inte ska bedriva regimkritisk verksamhet mot sitt gamla hemland.

I Säpos årsrapport från 2014 konstaterades att så kallad flyktingspionage fortsätter i Sverige, någonting som tvingar många enskilda personer att leva i rädsla och oro.

I de stora flyktingströmmarna kan länder placera underrättelseagenter som har som syfte att kartlägga och utöva hot och påtryckningar på regimkritiker som flytt. Det handlar om försök att tysta kritiska åsikter om regimen i fråga, och göra individer rädda för att delta i till exempel demonstrationer.

Enligt Wilhelm Unge har Säpo under 2014 observerat ett flertal flyktingar som har kopplingar till den syriska underrättelsetjänsten och som man misstänker kommer ägna sig åt flyktingspionage mot Assad-motståndare.

För att möta den här problematiken skärptes lagen om flyktingspionage också ytterligare förra året.

Fram till 2014 innehöll lagen nämligen många olyckliga kryphål. Förr kunde man till exempel bedriva flyktingspionage om man bara var öppen med det, säger Wilhelm Unge.

– Det är två viktiga förändringar. Det ena är att man har skärpt straffsatsen så att böter inte längre ingår i straffskalan utan numera så är det bara fängelse som gäller som påföljd. Det andra är att det som är brottsligt har utvidgats. Tidigare var man tvungen att bedriva den här verksamheten hemligen, på ett dolt sätt och "med svikliga medel", som det står i lagen. Det behöver man inte göra nu. Sker verksamheten helt öppet så är den också straffbar. Där har vi fått förbättrade möjligheter att komma åt flyktingspionaget.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".