Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Övervakning av svenskar ökar

Publicerat onsdag 13 maj 2015 kl 14.04
"Krigsminnen påverkar integritetsgränserna"
(4:56 min)
Susanne Wigorts Yngvesson och Benjamin Weaver
Susanne Wigorts Yngvesson och Benjamin Weaver säger att övervakningen i samhället kommer att öka. Foto: Isabelle Swahn/Sveriges Radio.

Svenskar tycker att övervakningskameror är okej, men sätter ner foten när någon läser vår e-post. Men hur vi uppfattar övervakning och integritet beror på vår bakgrund.

– Generellt sett så är svenskar i allmänhet ganska positiva till övervakning som är distanserad, så som övervakningskameror i det offentliga rummet eller på tunnelbanan, men skulle övervakningen tränga in i vårt hem eller någon skulle läsa vår korrespondens upplever vi det som väldigt integritetskänsligt, säger Susanne Wigorts Yngvesson, docent i etik vid Teologiska högskolan i Stockholm.

Det är inte enbart övervakningskameror som registrerar vad vi gör utan i dag registreras de flesta av våra handlingar, helt omedvetet. När vi bokar tvättid, loggar in på internetbanken, använder mobiltelefonen eller bokar ett gympass så registrerar sensorer det. Om någon hade tillgång till alla sensorer skulle vi sannolikt kunna kartläggas dygnet runt utifrån geografisk plats, ekonomi och vardagliga aktiviteter.

De senaste tio åren har det skett en dramatisk utveckling av de tekniska möjligheterna till övervakning, och en utvidgning av lagstiftningen har skett för att möjliggöra sådan övervakning. Det visar en ny antologi om övervakning och integritet från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Utvecklingen är inte unik för Sverige, utan går hand i hand med "kriget mot terrorism" och längtan efter trygghet. I antologin från MSB slås det fast att en form av undantagstillstånd har blivit permanent, och att säkerhets- och kontrollindustrin är mer lönsam än någonsin tidigare.

Intresset för att använda kameraövervakning ökar stadigt i Sverige, och riskerna med en sådan övervakning är små, säger Benjamin Weaver, vid Lunds universitet, som forskar kring säkerhetsbranschen.

– Den kameraövervakning vi har i Sverige har små risker. Du fångas på bild, och i de flesta fall spelas det in och ingen tittar på dig live. I princip används bildmaterialet aldrig. Det är först när någonting har hänt som polisen går in och plockar fram bilderna och det sker i väldigt få fall.

Men trygghetskänslan som uppstår hos oss när vi vet att vi kameraövervakas är inte speciellt rationell, säger Susanne Wigorts Yngvesson, docent i etik vid Teologiska högskolan i Stockholm. Det är framför allt på platser som inte är offentliga som vi riskerar att utsättas för våld, så som i hemmet, förklarar hon.

Däremot är svenskar mer skeptiska till övervakning som sker i det dolda. Inför att FRA-lagen skulle införas var det många som protesterade. Lagen, som infördes 2009, innebär att Försvarets radioanstalt (FRA) har rätt att bedriva signalspaning på kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser, alltså telefonsamtal och internettrafik. Att FRA:s signalspaning tidigare var i princip oreglerad upplevdes inte som integritetskränkande av allmänheten eftersom vanliga svenskar inte kände till verksamhetens existens, slår den nya antologin från MSB fast.

Men det är inte bara myndigheter som övervakar svenska medborgare. Allt vi gör på internet registreras av olika företag. När vi exempelvis har handlat en bok på nätet och sedan ser reklam på sociala medier för liknande böcker så är det inte en slump.

– Men vi tänker inte ett steg till hur de uppgifterna kan användas av tredje, fjärde, femte part, vilka företag som får tillgång till den informationen vi lägger ut. Mina blivande arbetsgivare kan gå in och gå tillbaka i historiken på mitt Facebook-konto för att se vad jag har lagt ut, säger Susanne Wigorts Yngvesson.

Vad vi uppfattar som integritetskränkande beror till stor del på vår bakgrund och vårt förhållande till staten, säger Susanne Wigorts Yngvesson. I ett samhälle där övervakningen blir allt större så krävs det en ömsesidig acceptans kring vilken nivå på övervakning vi ska ha för att uppnå säkerhet.

– Var vi är uppväxta, vilken kultur vi tillhör, har vi flytt från ett land till exempel och har minnen från krig och förföljelse är naturligtvis integritetsgränserna satta på ett helt annat ställe än vad de är om man är född och uppvuxen i Sverige och har levt i ett tryggt samhälle.

Både Benjamin Weaver, forskare vid Lunds universitet, och Susanne Wigorts Yngvesson tror att övervakningen är här för att stanna. Teknikutvecklingen går snabbt framåt och svensk lagstiftning gör sitt bästa för att hänga med i svängarna. Sedan den 1 januari i år så har polisen fått större möjligheter att övervaka elektronisk kommunikation, och efter attentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris tidigare i år så har flera europeiska ledare kommit med flera krav på en ökad övervakning av internet, enligt MSB-antologin.

– Jag tror att vi kommer att bli mer medvetna, men jag tror inte att vi kommer avstå. Vi kan inte återgå till vår tidigare tillvaro, det är en förlorad värld. Vi kommer att lära oss att hantera det på ett annat sätt. Vi kommer kanske tänka efter lite vad det är vi berättar. Någon slags självcensur kanske man kommer att använda, och bör man använda, för att skydda sig själv, säger Susanne Wigorts Yngvesson, docent i etik vid Teologiska högskolan i Stockholm. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".