Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Barn som invandrar sent är förlorare i svenska skolan

Publicerat måndag 26 oktober 2015 kl 05.00
"Det leder till ett splittrat samhälle"
(2:34 min)
Klassrum på Sprintgymnasiet i Stockholm. Läraren går runt och hjälper eleverna som sitter med ryggen till. Foto: Anders Ljungberg/Sveriges Radio.
På Sprintgymnasiet i Stockholm går nyanlända elever med kort skolbakgrund. Foto: Anders Ljungberg/Sveriges Radio.

De elever som är tolv år eller äldre har små chanser att ta sig igenom gymnasiet. Det visar en granskning som Radio Sweden har gjort.

Yusuf kom till Sverige när han var 17 år. Han hoppade av gymnasiet eftersom han förstod så lite av det som sas i klassrummet.

– Jag minns att jag en gång sa till min lärare Tommy att jag kände mig döv när han pratade, så lite förstod jag av det han sa på lektionerna, säger Yusuf som i dag bor i Trollhättan. Han försökte med gymnasiet i två olika kommuner men hoppade av bägge gångerna.

Det är känt att elever som kommer sent till Sverige har svårt att ta sig in på gymnasiets nationella program. Och datakörningar Skolverket gjort åt Radio Sweden visar att de flesta aldrig kommer ikapp.

Vi har tittat på alla som började gymnasiet 2007, och av dem som invandrat efter att de fyllt 12 var det bara en knapp fjärdedel som gick ut gymnasiet med behörighet att söka till högskolan.

De flesta slutade i förtid, eller blev kvar på det som då hette Individuellt program, IV. I gruppen som invandrade när de var mellan 9 och 11 år var det dubbelt så många –  ungefär hälften –  som klarade gymnasiet.

Och de sent ankomna fortsätter att skilja ut sig. 2013, sex år efter gymnasiestarten, var det färre av dem som hade jobb. Mer än var femte var så kallade UVAS, unga som varken arbetar eller studerar, en grupp som löper stor risk att hamna i långvarigt utanförskap.

Bild

Så stor andel (i procent) uppnådde slutbetyg med grundläggande behörighet

till högskolestudier

Diagrammen visar vad personerna i de olika kategorierna gjorde sex år efter att de började gymnasiet.

Undersökningen genomfördes 2013

24

49

57

59

72

68

Definitioner

Etablerad:

Arbetsinkomst på minst 174 200 kronor. (Sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets

definition november månad respektive år.)

Osäker:

Arbetsinkomst mellan 147 400 och 174 200 kronor (2012)

Svag:

Arbetsinkomst upp till 147 400 kronor (2012)

Andra studier:

T.ex. folkhögskola eller komvux

Högskola/universitet

UVAS:

Unga som varken arbetar eller studerar

Sysselsättning

Invandrat vid 12 års ålder eller uppåt

Invandrat mellan 9 och 11 års ålder

Invandrat mellan 0 och 8 års ålder

Andra generationens invandrare

Svensk bakgrund

Totalt

Etablerad

Osäker

Svag

Andra studier

Högskola

UVAS

24

21

18

15

15

14

7

20

26

8

8

19

19

14

12

19

20

30

12

10

20

7

31

13

9

9

9

32

28

6

Invandrat mellan 9

och 11 års ålder

Invandrat mellan

0 och 8 års ålder

Invandrat vid 12 års

ålder eller uppåt

Andra generationens

invandrare

Svensk bakgrund

Bild

Definitioner

Etablerad:

Arbetsinkomst på minst 174 200 kronor.

(Sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition

november månad respektive år.)

Osäker:

Arbetsinkomst mellan 147 400 och

174 200 kronor (2012)

Svag:

Arbetsinkomst upp till 147 400 kronor (2012)

Andra studier:

T.ex. folkhögskola eller komvux

Högskola/universitet

UVAS:

Unga som varken arbetar eller studerar

Invandrat vid 12 års ålder eller uppåt

Invandrat mellan 9 och 11 års ålder

Invandrat mellan 0 och 8 års ålder

Andra generationens invandrare

Svensk bakgrund

Totalt

Invandrat vid 12 års ålder eller uppåt

Invandrat mellan 9 och 11 års ålder

Invandrat mellan 0 och 8 års ålder

Andra generationens invandrare

Svensk bakgrund

Totalt

Så stor andel (i procent) uppnådde

slutbetyg med grundläggande behörighet

till högskolestudier

Diagrammen visar vad personerna i de olika kategorierna

gjorde sex år efter att de började gymnasiet.

Undersökningen genomfördes 2013

24

49

57

59

72

68

Sysselsättning

Etablerad

Osäker

Svag

Andra studier

Högskola

UVAS

24

21

18

15

15

14

7

20

26

8

8

19

19

14

12

19

20

30

12

10

20

7

31

13

9

9

9

32

28

6

Cecilia Rosengren är lärare på Sprintgymnasiet i Stockholm, och undervisar nyanlända elever med mycket kort skolbakgrund.

– Inombords undrar jag ibland hur det ska gå: Var kommer du att hamna i vårt samhälle? Vem kommer anställa dig? När jag vet hur svårt det är att få ett jobb i Sverige i dag. Och det tycker jag är tungt att känna, att vi sviker dem, säger hon.

Skolinspektionen har i två granskningar, 2009 och 2014, riktat bred kritik mot undervisningen av nyanlända. Det görs för dåliga kartläggningar av vad eleverna kan, stödet är otillräckligt, ansvaret faller på enskilda eldsjälar.

Nu ökar andelen nyanlända barn i skolan, och får det här fortsätta riskerar en stor grupp med invandrarbakgrund att helt hamna utanför systemet, säger Nihad Bunar som är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

– Det leder till ett splittrat samhälle. Det leder till spänningar i samhället, och det leder till att den sociala sammanhållningen urholkas, säger Nihad Bunar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".