Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Folkrättsexpert: Går att avvisa till andra EU-länder

Publicerat fredag 13 november 2015 kl 17.00
"Lagligt i förhållande till FN:s flyktingkonvention"
(2:32 min)
Foto: TT.
Foto: TT.

Men man kan avvisa till andra EU-länder efter en individuell prövning, säger folkrättsexperten Morten Kjaerum.

Efter Moderaternas förslag i måndags för att minska flyktingströmmen till Sverige, har det debatterats om det är möjligt att neka inresa i Sverige för de flyktingar som kommer via andra EU-länder och inte sökt asyl där.

Enligt FN:s flyktingkonvention kan man göra det, men i princip inte om man ska följa EU:s Dublinfördrag. Det här säger Morten Kjaerum, som är föreståndare för Raoul Wallenberg-institutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt.

– Det är lagligt i förhållande till FN:s flyktingkonvention från 1951, så länge man inte utsätter personen för en "refoulement", det betyder att man sänder tillbaka till ett land där man riskerar förföljelse. 

Så länge man inte skickar tillbaka någon till ett land där han eller hon riskerar förföljelse så är det alltså i enlighet med FN:s flyktingkonvention att göra så här, säger Morten Kjaerum, som har beskrivits som en av Europas främsta folkrättsexperter.

Däremot skulle det bryta mot Dublinkonventionen inom EU att direktavvisa till ett annat land i EU. Kommer någon till Sveriges gräns har denne alltid rätt att söka asyl här, och få en individuell prövning. Men den prövningen kan göras snabbt, och kan man få det fastslaget att personen i fråga har befunnit sig i ett annat EU-land innan inresan till Sverige, så är det förenligt med Dublinkonventionen att skicka tillbaka denne dit, säger Morten Kjaerum. 

– Så enligt Dublinkonventionen kan man sända tillbaka till det landet. Så att det landet har ansvaret för att pröva fallet. 

Men vad skulle då hända om Sverige gjorde som Moderaterna föreslagit? Moderaterna själva hoppas att åtgärden skulle sätta press på andra EU-länder att ta sitt ansvar i den flyktingkris som råder i EU just nu. Det är en av de saker som kan hända, säger Morten Kjaerum, men en annan möjlighet är att det blir en dominoeffekt från det ena landet till det andra, så att gränserna stängs vidare ned genom Europa.

– Och då kan det bli en rejäl risk att människor som har behov av skydd inte får det.

Detta har skett tidigare i flera flyktingsituationer, säger Morten Kjaerum. Till exempel vid kriget i Bosnien, när en rad europeiska länder införde visumrestriktioner, vilket fick till följd att Kroatien stängde sin gräns in till Bosnien.

– Det gjorde att många bosniska flyktingar inte kunde få skydd. Det har vi sett i många flyktingsituationer, och därför är det mycket viktigt att det finns en möjlighet för folk att komma ut ur sina hemländer och in i ett säkert område, säger Morten Kjaerum, som är föreståndare för Raoul Wallenberg-institutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".