Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sverige har ett starkt politiskt åtagande att hjälpa Frankrike

Publicerat tisdag 17 november 2015 kl 13.11
"Nu ställs EU:s solidaritet på prov"
(2:45 min)
Hangarfartyget Charles de Gaulle som ska vara påväg mot östra medelhavet. Blommor och hälsningar efter terrordådet i fredags. Franska stridsflygplan. Foto: TT. Montage: Sveriges Radio.
Att Frankrike ber om hjälp betyder inte att Sverige måste ställa upp militärt. Foto: TT. Montage: Sveriges Radio.

Frankrike begär nu hjälp av andra EU-länder i kampen mot IS, och hänvisar till unionens så kallade solidaritetsklausul.

– Som jag ser det har vi ett ganska starkt politiskt åtagande att göra någonting. Men vi måste inte nödvändigtvis bidra med militära medel. Sedan kanske vi väljer att göra det ändå, säger Malena Britz, som universitetslektor och forskare vid Försvarshögskolan.

"Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel."

Så står det i EU:s gällande grundlag, Lissabonfördraget, artikel 42:7. Men för Sverige – som ett alliansfritt land – är inte kravet lika tydligt, säger Malena Britz.

– Artikel 42:7 är mer tänkt att man ska bidra med militära medel, men samtidigt finns det undantag för vissa länder. Att det inte ska påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsländers säkerhets- och försvarspolitik. Och det är de länder som inte är medlemmar i Nato och som inte vill att EU ska vara en militärallians, det vill säga Sverige, Österrike och Irland i första hand, säger hon.

Ändå står det Sverige fritt att bidra militärt om våra politiker skulle tycka att det är önskvärt, konstaterar Malena Britz. Och både Folkpartiet och Kristdemokraterna har ju sagt att Sverige bör bistå med JAS-plan om det efterfrågas.

Men vi har alltså ett starkt politiskt åtagande, säger Malena Britz, och det kan handla om olika saker.

– Man skulle kunna tänka sig att man bidrar med polisiära krafter, och med att förbättra underrättelsesamarbetet, att man bidrar med andra medel än rent militära. Det kan vara att fransmännen vill ha hjälp hemma helt enkelt, med mer information och underrättelsearbete och sånt.

Överhuvudtaget är det mycket som har med det här att göra som är oklart just nu. Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009, men ingen har åberopat solidaritetsklausulen tidigare.

– Nej, det har aldrig hänt förr. Så nu ställs EU:s solidaritet på prov, säger Malena Britz.

Och den solidariteten har ju inte alltid varit så stark den senaste tiden, när det gäller flyktingkrisen till exempel, eller synen på den ekonomiska krisen. Hur hjälpen kommer att se ut är inte självklart, säger Malena Britz.

– Det politiska muntliga stödet kommer att vara väldigt starkt. Vad man sedan gör i praktiken kommer att variera ganska mycket tror jag, beroende på dels vad man har för möjligheter och kapacitet, men också hur de olika politiska situationerna ser ut. Solidaritetsfrågan har just inte riktigt känts som det är EU:s paradgren på sistone. På så sätt blir det också bli extra tydligt. Vi kommer att se nu vad Lissabonfördraget är värt, säger Malena Britz, som är universitetslektor och forskare vid Försvarshögskolan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".