Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Identiteten oklar i många asylärenden

Publicerat fredag 20 november 2015 kl 17.06
"Så här ska det inte gå till"
(3:03 min)
Migrationsverkets logga. Foto: Anders Wiklund/TT.
Foto: Anders Wiklund/TT.

En säkerhetsrisk när identiteten är oklar, säger terrorismforskaren Peder Hyllengren. Nödvändigt, anser Carl Bexelius på Migrationsverket.

När det gäller asylrätten är skyddsskälen överordnade, säger Carl Bexelius.

– Frågan som ska avgöras är om personen som kommer hit och söker asyl är i behov av skydd. Och det innebär i praktiken: vid ett återvändande till hemlandet, riskerar den här personen att utsättas för förföljelse? Är det så, då har man rätt till asyl och uppehållstillstånd. Det är egentligen oavsett om identiteten är sannolik eller inte, säger Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket.

I Migrationsverkets regler står det att en asylsökande ska kunna göra sin identitet "sannolik". Många saknar dock id-handlingar, och då blir den muntliga utredningen än viktigare. Den ska kunna fastställa identiteten som just sannolik.

Men många gånger sker inte det. Chefen för en av Migrationsverkets asylprövningsenheter i Stockholm har sagt till Svenska Dagbladet att runt fyra av tio asylbeslut fattas utan att identiteten har kunnat göras sannolik.

Det är nog inte en orimlig bedömning, säger Carl Bexelius till Radio Sweden.

Besluten har istället tagits på basis av att den asylsökande gjort sin hemvist sannolik - alltså att personen i fråga troligtvis kommer från den region som den säger sig komma ifrån.

Att en så hög andel ärenden avgörs utan att Migrationsverket vem den asylsökande är, det är allvarligt, säger Peder Hyllengren, terrorismforskare på Försvarshögskolan.

– Så här ska det inte gå till, men ändå så tillåts det att fungera på det sättet. Det är en säkerhetsrisk för Sverige att det fungerar på det sättet, säger han.

Även om Peder Hyllengren medger att den största risken fortfarande kommer inifrån, från egna medborgare som har en bas i väst, oroas han över uppgifterna om oklara identiteter.

Islamiska staten har till exempel i sin propaganda hävdat att man i stor skala smugglar in terrorister via de stora flyktingströmmarna och utnyttjar asylsystemet. Det är en överdrift att det sker så frekvent, säger han, men att det förekommer står helt klart.

– Det är ju naturligtvis en opportun möjlighet för den som inte har rent mjöl i påsen att komma in när trycket är så stort och det är så många som kommer och det är begränsade resurser att kontrollera deras bakgrund, säger Peder Hyllengren, terrorismforskare på Försvarshögskolan.

Carl Bexelius på Migrationsverket hävdar att man lägger ned mycket tid och arbete på att försöka fastställa identiteten på de asylsökande. Men många gånger räcker inte det, och då måste beslut ändå fattas.

Han säger också att det går att göra en första säkerhetskontroll av en asylsökande, även om man inte känner till personens identitet. Till exempel kan man fatta misstankar i den muntliga utredningen. Och i en del av de fall som Migrationsverket skickar till Säpo för granskning har man inte heller kunnat fastställa identiteten på personen i fråga.

Fram till sista oktober hade Migrationsverket skickat 363 ärenden till Säpo, jämfört med 120 under hela förra året.

När det gäller asylsökande från Syrien, där personer från båda sidor i konflikten kan ha gjort sig skyldiga till krigsbrott, är man vaksam, säger han.

– När vi pratar om Syrien så vet att det både på Assads och oppositionens sida begås det allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Och där är det inte identitetshandlingen som är avgörande, utan bygger mycket på att migrationsverket har en bra utredning, där man kan utreda vad man har för bakgrund. Om man har gjort militärtjänst, i vilket sammanhang, om man har varit officer och så vidare. Det är den utredningen, utifrån våran horisont, som kan leda till att vi ibland överlämnar ärendet till Säkerhetspolisen till exempel, säger Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".