Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sverige står fast vid sina biståndslöften till Afghanistan

Publicerat fredag 4 december 2015 kl 06.00
Biståndsministern: Vårt stöd är inte helt ovillkorat
(3:13 min)
Porträtt på Afghanistans president Ashraf Ghani. Foto: Massoud Hossaini/TT/AP.
Afghanistans president Ashraf Ghani besöker Sverige. Foto: Massoud Hossaini/TT/AP.

Afghanistan får behålla sitt bistånd trots att en större del av den svenska biståndsbudgeten kommer användas för flyktingmottagning nästa år.

– Vi kommer att stå fast vid de åtaganden vi har gjort till Afghanistan, vid Tokyokonferensen. Och vi kommer att fortsätta föra en dialog med Afghanistans regering, säger biståndsminister Isabella Lövin. 

Det var vid en stor konferens om Afghanistan i Tokyo för tre år sedan som Sverige gav löftet att kraftigt öka biståndet och att göra det under lång tid dessutom. Under tioårsperioden fram till 2024 handlar det om mellan 8 och 8,5 miljarder kronor, vilket gör Afghanistan till den största mottagaren av svenskt bistånd.

Och trots att utgifter för flyktingmottagandet äter upp allt mer av biståndsbudgeten, står Sverige fast vid det här, säger Isabella Lövin. Men inte utan motprestationer. 

– Vårt stöd är inte helt ovillkorat. Vi är framför allt oroade över korruptionen. Där jobbar regeringen bra, presidenten har tagit ett ledarskap för det här. Men det är ett grundläggande problem i det afghanska samhället. Och här måste vi se ordentliga reformer.

Korruption blir säkert ett ämne under de samtal som Afghanistans president Ashraf Ghani kommer att föra med den svenska regeringen. Han anländer till Stockholm på fredag och ska förutom Isabella Lövin, också träffa statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Margot Wallström.

Ett annat diskussionsämne lär bli de många ensamkommande afghanska barn och ungdomar som flytt till Sverige, i år handlar det om över 10 000. Sverige saknar ett återvändandeavtal med Afghanistan, men Isabella Lövin tycker också att det är viktigt att fokusera på orsakerna till att människor flyr.

– Jag tror att det viktigaste för de som i dag fattar beslut om ifall de ska fly eller inte är säkerhet, men det handlar också om framtidstro, och svenska bistånd försöker bidra till det, säger hon.

Det handlar bland annat om att understödja ekonomiska reformer och skapa jobb, vilket mycket av biståndet går till, och till demokratiutveckling och inte minst till att förbättra kvinnornas situation, säger Isabella Lövin.

Men Sverige bidrar också till att öka säkerheten. Den svenska Isaf-styrkan har lämnat landet, men kvar finns 30 personer som hjälper till att utbilda polisen och armén i Afghanistan.

I år går 22 procent av biståndsbudgeten till flyktingmottagning i Sverige. Nästa år kommer det av allt att döma att höjas till 30 procent, något som kommer att få konsekvenser för biståndet, säger Isabella Löven.

– Det kommer förmodligen att krävas någon form av nedskärning, och då får vi se vad vi kan ta av. Vi har ju inte bara biståndsverksamhet som går direkt till olika länder, vi har ju också stora bidrag till exempelvis Världsbanken och andra utvecklingsbanker, och då får vi titta på om vi kan skjuta upp betalningar där eller göra andra justeringar, säger biståndsminister Isabella Lövin. 

I år är det 75 år sedan som Sverige och Afghanistan inledde diplomatiska förbindelser. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".