Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Yrkesutbildningar kan minska arbetslöshet

Publicerat onsdag 9 december 2015 kl 11.10
"Vi utbildar för få inom de yrkena"
(2:14 min)
Yrkesutbildning är ett sätt att lösa ungdomsarbetslösheten. På bilden står en gymnasielärare tillsammans med en elev som läser plåtslagarutbildningen i Katrineholm. De håller i varsin bit plåt och diskuterar något. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Bättre information och obligatorisk prao ska få fler elever att välja yrkesprogrammet på gymnasiet. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Bättre information om yrkesförberedande gymnasieutbildningar kan underlätta matchningen på arbetsmarknaden och minska ungdomsarbetslösheten, visar en statlig utredning.

– Det vi har sett är att allt färre elever väljer yrkesprogram. Det är inte så att vi utbildar för många inom vissa yrken i Sverige utan det är snarare så att vi genomgående utbildar för få inom de yrkena. Det är allt fler elever som väljer högskoleförberedande program, och av dem är det en hel del som inte går vidare till högskolan och de kan få problem, säger Amelie von Zweigbergk, som har utrett yrkesprogrammen åt regeringen.

För att få fler ungdomar i jobb krävs det att matchningen mellan gymnasieskolan och arbetslivet blir bättre, säger Amelie von Zweigbergk. För utan en yrkesutbildning eller högre utbildning så blir det svårt för ungdomar att konkurrera på arbetsmarknaden.

– Vi föreslår en obligatorisk prao för alla ungdomar i åttan och nian och att man ska kunna praktisera även på ett yrkesprogram. Det gör vi för att vi tror att kan vara mycket intressant för eleverna att faktiskt prova på olika yrken. Alla som har praoat vet att det är ofta är så att man får stå vid sidan av och titta på, men om man är på ett yrkesprogram så kan man faktiskt få prova på på riktigt, säger Amelie von Zweigbergk.

Särskilt svårt är det att locka utrikes födda tjejer att välja yrkesförberedande gymnasieprogram och Amelie von Zweigbergk menar att det är skolorna måste bli bättre på att informera ungdomar om vilka yrken som finns och hur karriärmöjligheterna ser ut.

Hon säger att högstadieelever i snitt känner till ett tjugotal yrken, samtidigt som det finns sextiotvå olika yrkesinriktningar på gymnasieskolan. Genom prao och bättre studievägledning skulle fler elever kunna välja ett yrke som ökar deras chanser på arbetsmarknaden. Amelie von Zweigbergk vill även se speciella branschskolor för små yrkesområden som har svårt att hitta personal att anställa.

– Branschskola är för smala yrken där de vanliga gymnasieskolorna ofta inte har kompetens. De har inte lärare nog att undervisa inom smala yrken. Då är tanken att eleven går i sin vanliga skola och sedan åker i väg fyra veckor per termin och lär sig den här spetskompetensen som gör att man inte bara blir en vanlig byggarbetare utan man blir golvläggare, plåtslagare eller trädgårdsmästare till exempel, säger Amelie von Zweigbergk.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".